15 feb 2008

Dolph Lundgren

Sorry om det är lite Dolph Lundgren-varning på mig och mina inlägg just nu men jag har trots allt bott utomlands i 10 år och ja, med en gnölbebis som Gala så blir sömnen definitivt lidande och därmed språket (eller ja, språken, alla ser lite oförstående ut nuförtiden då jag öppnar munnen, jag är nog inte helt redig).
Och om ni vill så kan jag för att förtydliga hur väck och förvirrade jag är berätta en liten hemsk anekdot, en grej som hände igår och som mamma har rekommenderat mig att INTE lägga upp på bloggen och vem vet, ngn av er kanske anmäler mig efter detta och så hamnar jag i fängelse eller annat hemskt och sedna blir det ingen mer blogg...
Ska jag?

4 comentarios:

Anónimo dijo...

Det är väl klart att du ska berätta, jag...vi väntar....
Helena

Rebecca Löwenthal dijo...

Nje, jag tycker du skall låta bli (nu kommer det att bli ännu mer spännande...)

Viktoria Löwenthal dijo...

Oh shit! Ja nu vet jag varken ut eller in...

Sara dijo...

BERÄTTA!!!!!!!!!!!!!!!!! Så kan jag avlasta dig lite genom att säga att det kan ske inte bara är gnöl-bäberi eller Dolph-påverkan, utan kanske genetiskt? Och du har jobbat hårt på att förtrycka det men lyckas inte i alla situationer? Hälsningar Sara som i fredags morse gick ut genom en ÖPPEN dörr på morgonen (sovit olåst hela natten, Möllan i Malmö, tjoho! Gick ner till min cykel som snällt stod och väntade på gatan, låst men med nyckeln kvar i låset (fortfarande Möllan alltså, börjar bli skumt) åkte till jobbet och våndades över att jag inte kunde hitta min jobb-mobiltelefon. Bara tillfälligt försvunnen eller verkligen borta? Har liksom ett minne av att jag lade den bredvid mig i soffan, men kunde inte hitta den på morgonen. Hos Thomas kanske? Ringa polisen, krypa till korset och starta hela balunsen på jobbet med nytt SIM, "Orsak: ehhh, tappat?". Plötsligt ringer det på min privat-mobil. Det är Mustafa, en kille som åkt buss 171 dagen innan och råkat sätta sig på en mobil som låg på sätet (visst ja! Nu minns jag var det var jag lade den! Inte soffan alltså). Eftersom Swebus hittegods inte hade några lämpliga öppettider hade han slutligen (vilket han bad om ursäkt om) kollat i min mobil, hittat det uppgivna SMS jag skickat om att den som ev. hittade telefonen skulle höra av sig till mig (men hade inte många förhoppningar om att någon skulle hörsamma min uppmaning). Så så gjorde han det. Malmö 2008, en lätt disträ medborgare (genetiskt eller smittad av Dolph? Kan det vara för att Thoms tvingade mig att se Dagis-snuten förra veckan? Den är så roooooooooolig, aaaaaaahhhhhh-ha-ha-ha-ha!!!!). BERÄTTA nu!!!!