Strange

Har ni smakat Marabous nya med majssnacks. Jo ni hörde rätt. Majssnacks. Skumt som fan men helt ok.

Vet ni vilken som ryker på dess bekostnad?

Jungfrutur

Gala och jag har varit på äventyr till cykels här i byn, till dagis för en timmes inskolning. Om Gala ser skeptisk ut till hjälmen är det inget jämfört med vad hon tyckte om dagis.

Synd att hon inte kan uppskatta att hon får vara i gruppen som hennes storasyster hade dött för att få vara i..las papallones (dvs fjärilarna).

Livets hårda skola för en 8-månaders..huga. Fast jag tröstar mig (då jag vaknar med ångest klockan 4) med att hon har vår älskade Montse (Junias fröken) som dels har en famn som räcker och blir över till många små papallones, dels ett glatt skratt och dessutom många pussar till skänks.

Men det gör ont i alla fall.

Man undrar vad de tänker

Bättre

Nu har Junia rosa "bata" (en slags rock som barnen har här för att inte smutsa ner sig) både till skolan och till matsalen, samt rosa påse att ha sin frukostfrukt i. Ratat har vi farmors fina gammeldags mörkblårutig samt en fin rödrutig. Låt ungen få som hon vill, jag kapitulerar bara hon är nöjd.

Vi har även fått igenom att hon inte skall behöva vare sig sova eller ligga ner och vila utan kan istället leka med barnen som är ett och två år äldre. Junia var klart kränkt efter att okända människor ville killa henne med en fjäder i huvudet och nu slipper hon det, vi slipper stora dramer på morgonen och jag slipper ha henne vaken till elva.

Alla verkar rätt nöjda!

Vädret kan man heller inte klaga på och ännu bättre blir det av katalaners fantastiska fyrkantighet: Man går inte på stranden nu eftersom det i princip är höst (den 1 oktober slår det om och då kan man inte längre beställa vare sig orxata eller gaspacho utan att bli utstirrad) vilket lämnar stranden härligt tom och öde för oss att slappa på. Klart baddugligt (21 grader i vattnet) och härligt värmande sol.

Mer Tate, the translator

Fredagsmusik again

D.A.D It´s after dark

Gamla flickvänner

Internet har ju gjort massa grejer möjliga, man kan hitta bekanta on line, ta upp gamla kontakter etc. Feed-grejsen med flaggorna har ju gjort det ÄNNU mer spännande, för man kan se vilka som söker på en själv..eller som i fallet att någon sökte på rogge, nåååågon som är hans ex och som bor i ett land som har ett löv på sin flagga...

ha ha, jag skrattade ihjäl mig när jag såg det. Rogge frågade (som alltid) hundra frågor (vad ser hon då? vart kom hon in? vad sökte hon på sade du? Åhh, såg hon det fotot då, på dig, och vad VACKER du är, såg hon det? Vad har hon läst mer? HEEEEII! ROGGE!! Jag vet väl för fan inte svaret på allt det där?!), och var stolt över att min blogg är så fin (jo men det tycker vi) och att hans tre kvinnor (las mevas tres donas) är så vackra och fina.

Men sådant kan man ju förstå, man vill ju av någon anledning att alla ens ex skall tänka: "Shit så jäkla bull att det inte blev vi", även om man inte ägnat dem en tanke till nu.

Dålig mamma

Inte nog med att Junia har en (i alla fall påbörjad) scrapbook "Här är mitt liv" med spännande små anekdoter, vi FANNS närvarande i hennes liv på ett väldigt påtagligt sätt de första månaderna. Gala stackarn har blivit anklagad för gnällspik och magsjuka etc. och idag då jag för hundrade gången skall plocka ut ett blad upptäcker jag inte bara ett riskorn i överkäken utan 4 tänder!! Men i mitten är de inte helt ute medan de på sidan om mitten fan i mig är STÖRRE än de där nere (som vart på gång i flera månader). Vad håller vi på med? Hur har vi kunnat undgå att se dessa JÄTTEGADDAR!? Och inget samband har vi sett då hon bajsat TYPISKt (inser jag nu) "få-tänder-bajs" (you know when you see it).

Shame shame shame, till och med Lauren hade varit en bättre mamma - but would she be bothered?

Jag minns en underbar kväll på Ribban

I love Lauren

http://uk.youtube.com/watch?v=1hqDKojAQvk (Embedding disabled by request, tyvärr)

Lauren - At the altar - The Catherine Tate Show

När man måste fly vardagen lite...

Å-å-å-å-åååångesturladdning (nog ganska kort)

Om man bor i ett land och är född där och alltid bott där, då är många saker rätt enkla, ofta lite tråkiga men enkla. Man ser på samhället man lever i, klagar på det man inte gillar och drömmer sig bort ibland. Vi som tog steget från dröm till verklighet, vi som flyttade, när vi får barn krockar vi med hela livet. För om vi bor utomlands och inte trivs så är det en sak, och om vi tycker att arbetstiderna är usla, lönen skit, siesta ett jäkla påfund (och så bor man dessutom i katalonien där man inte får säga siesta för det förknippas med sydlig slöhet som man INTE vill förknippas med = siesta existerar INTE) och maten kolesterolhöjande ja då är det fortfarande bara på en allmän utlänningsgnällnivå. Men när man får barn blir allt så ALLVARLIGT.

Redan med bebin i magen blir det kaos, läkarna/barnmorskorna låter oss äta Serranoskinka (med katastrofala följder i Sverige men uppenbarligen inte här), gör för många ekografier, vet inte vad det är för boll eller pall det är vi talar om när vi skall föda (och det vet fan inte vi heller, vi har väl inte fött innan men vi VET ATT DE FINNS), förstår inte varför vi hellre andas än att få epidural (-Ok lilla gumman, andas på du och så ringer du på klockan här när du ger upp så kommer läkaren för att sätta epiduralen, vale?).

Sedan skall bebin börja på dagis och verkligheten knackar på dörren efter bara 16 veckor (vi har alltså bytt 450 dagar mot cirka ingenting, smarta typer det här), och på dagis får vi inte komma in, inte ens när vi lämnar av barnen på morgonen, inte ens första dagen (inte på Junias dagis, vi hade TUR dvs här är TUR det varenda svensk upplever i stor dos var dag) och SWUPS! så har barnet fyllt 3 och då är det dags för skola, P3 som det kallas här.

Och om man som jag har ett barn som man försöker uppfostra till en fri och stark tänkande varelse, ja då gör hela ens inre uppror när någon dag ut och dag in GALLSKRIKER att de inte vill gå till skolan. Man ifrågasätter ALLT, man funderar på hur Rogge skulle kunna jobba som psykolog i Sverige (Min kvinna tror det är bra vi bor här, jettebra!) eller om det vore möjligt att pendla till Gironas montessoriskola varje dag.

Man funderar på om det är vettigt alls det spanska skolsystemet (9-12 i skolan, 12-15 lunch/sovpaus som man kan ha i eller utanför skolan, 15-17 i skolan igen) och ser inte alltför många andra olyckliga locos omkring en och ifrågasätter varför Sverige har så hög självmordsbenägenhet bland unga och inte Spanien.

Gråter Junia mer för att hon märker att jag inte är 100% enig med det här systemet? Eller är separationen hon upplever var morgon för mycket för hennes lilla 3-åringshuvud? Samtidigt är hon så kvittrande glad varje eftermiddag då jag kommer och hämtar henne och berättar om balettsteg hon lärt sig, att de ritat av fröken Eva som är söt så söt och att de åt kanin till middag samt små små spagettisar.

Och just innan hon somnade ikväll sade hon: Mamma, nu ska jag inte skrika mer, jag tycker det är roligt på skolan.

Och håller hon inte det kollapsar jag nog imorgon bitti för jag önskar så innerligt så innerligt att det verkligen skall bli så!

Stieg Larsson in Spain

Letade en källa och hamnade på swedenabroads hemsida. Där skrivs det en hel del om Stieg Larssons triologi som nu blivit översatt till spanska. Blev nyfiken på vilket förlag som valt att tjäna en hacka och hamnade på Destino. De skriver om hur samtliga spanska förlag ratade denna bok under bokmässan i Frankfurt och hur en av deras förläggare läste den franska översättningen, blev överförtjust och fick igenom att översätta den (detta i april 2008).

Jag undrar om inte förlaget Ediciones B sliter sitt hår, i alla fall lite grann.. Jag fick denna bok (fortfarande inte inbunden) i min hand, 600 utprintade sidor, i oktober 2005. Jag skulle ge omdömen (här väldigt förkortat):

"...och även om jag försökt att få fram allt här, så händer det så mycket mer, och boken Är så mycket mer. Det är en välskriven thriller med många trådar, oförutsägbar, intressant, ryslig, skrämmande..ja, lite av varje. Trots sina nästan 600 sidor blir den aldrig tråkig.

Kommersiellt: 9/10
Litterärt: 9/10"

Och så översatte de den inte! Jag som nästan ALDRIG gav någon mer än en 5 (Åke Edwardsson be my guest).

Så tramsigt! Men vad skönt för mig då jag såg vilken succé den blev i Sverige. Skulle alla andra planer jag har skita sig kanske det är detta jag skall satsa på, att hitta de där godbitarna på den stooora stooora bokmarknaden.

Men vad hände med namnet? "Los hombres que no amaban a las mujeres" - come on! Varför skriva om en så klatschig titel? Nu låter det som en leva-i-ljuset-bok från Sök och fynd (Leva-i-ljuset-affär i Malmö, stenar, delfinsång och planeter).

I översättning alltså helt tvärtom, fast ändå inte: Männen som inte älskade kvinnor.

När det var så bra som det var (vad hade det varit för fel på Hombres que odian a las mujeres).

Ångesthantering

I många hus och lägenheter i Spanien är det lite si och så med el och säkerhet. Jag hörde t.ex Rogge häromdagen säga till Junia inne i badrummet: "Nej, tänd inte lampan med blöta fingrar, du kan få en stöt!".

Eller i min förra lägenhet där man kunde få småstötar inne i duschen (rekommendationen är faktiskt att man skall stänga av värmegrejsen när man duschar men HUR många gör det?).

Byter jag en glödlampa stänger jag alltid av huvudströmmen, detta efter att ett antal lampor exploderat i handen på mig (ja, även om jag stängt av lampan innan).

Så när jag svabbar kommer man i bland till fenomenet "många sladdar som sitter i en lång kontaktdosa". Idag då jag hade Gala i sjal på magen blev det extra jobbigt eftersom jag är för lat för att lyfta upp dem och svabba under men samtidigt dödsrädd att jag skall råka svabba ihjäl oss.

När jag är riktigt rädd för något dyker det alltid upp tidningsrubriker i mitt huvud (en klassiker som de flesta av mina vänner känner till är flygplanskraschsrubriken: "De hade precis fått sina brickor med mat då man kunde höra ett underligt ljud från motorn.").

Dagens rubrik löd: "Förkolnad kvinna med spädbarn klistrat inpå sig funna. Skolan slog larm då ingen kom och hämtade den döda kvinnans äldsta dotter."

Blomkålssoppa

och mitt i denna hääärliga (uttalas på skånska annars låter det inte lika härligt desperat) kaos så lagade jag blomkålssoppa och den blev SÅ god så jag inte ens hann ta foto på den innan den försvann (och sedan hällde jag ut en hel del på spisen då jag skulle ta undan och frysa in till Gala innan jag kryddade den).

receptet kom från fin site och där finns även foto: http://annesmat.blogspot.com/2007/03/blomklssoppa.html

Faig pasillos

Om jag sportar? OM att jag sportar, faig pasillos, dvs jag korridorar.

Man RUUUUSAR genom hela korridoren då man hör ett ljud, zickzackar värsta snitselbanan i mörker, gör små cirkelrörelser då man letar napp, tricepsar då man buffar ett tag och sedan spänner man skinkorna och smyyyyger på tå ut igen och genom hela korridoren och ser till att balansera rätt på foten så att man inte knakar för mycket.

Sedan är det lugnt för ett tag (ibland 3 minuter, ibland 10) och så gör man rond 2. Jag tror faktiskt jag har gått ner lite grann vid det här laget, passar på att hålla in magen när jag kör buffningarna.

Kata-fuckin-strofinskolning

Alla som trodde annat: Ni trodde fel!

She´s back. And she´s anggggrrrry. And wiiild.

Junia alltså. Hon vill inte skolas in. Hon vill "dansa hemma med dig, mamma" vilket hon säger med sin nya tillgjorda ronja rövardotter/lotta på bråkmakaregatanröst (ja förklara annars vart hon fått melodin ifrån, det lilla skånskkatalanska stycket).

Hon har större lungor i år, mmmmmm...

Och jag är tröttare än någonsin, mmmmmmm..

Underbar kombination.

Livstecken 2 i kronologisk ordning

Junia har börjat skolan. Eller ja, för att ni inte skall sätta kaffet i halsen därhemma i svea, det kallas skola,men det kallas också lekskola/förskola/P3. Stora (STOOORA!) skillnaden är att det nu är gratis. Ja förutom den långa långa listan med "ska ha med sig". Det är fortfarande FRIVILLIGT dvs det är INTE (även om många tror det, i synnerhit skräckslagna hitflyttade svenskar) obligatoriskt.

Junia har under en veckas tid rabblat ett mantra: jag vill inte gå i skolan. jag vill inte gå i skolan. jag vill inte gå i skolan.

Hon vaknade till och med mitt i natten för att rabbla, i fall att jag kanske skulle glömma från en dag till en annan.

Seriös och sammanbiten gick hon dit (vi kände redan fröken Eva då vi varit på gathering för att lära känna förra veckan, och Eva vann många poäng i Prinsessan Junias värld...hon var vacker, hade långt vackert hår, kort kjol, högklackat..vad mer kan man begära?!).

Inskolningen (2h om dagen) har gått bättre än förväntat, Junia hävdar att de klipper, leker med lera samt dansar och sjunger; alla tjejer har varsinn rosa mikrofon och killarna har blå. Junia!! hur kunde du bara bli så politiskt INKORREKT? Så ROSA!!

Livstecken 1 i kronologisk ordning

Gala är konstig, gallskriker på nätterna, 100% mammagris 24/7, bajsar rainbowbajs (dvs i alla möjliga färger och kombinationer) och bajsprov lämnades in i tisdags morse så nu får vi se.

Jag har checkat ut för länge sen.

Annat som går runt

Har lyssnat ihjäl mig på denna låten under våren och den håller fortfarande en av 10 i topp och så är jag på Stefkas bröllop i Belgien och vad framförs om inte just denna.

Caetano Veloso // Cuccuruccucù paloma (eller vad den nu kan tänkas heta..)

Vi skriver alla om samma saker

Bloggartiklarna/krönikor går till slut runt.

Läser Terris senaste om skräpiga leksaker (herre jisses, har precis ordnat Junias leksaker och ännu en gång fått en stor svart säck att skänka till Röda korset men svårplacerbara är allt detta plastflinkeliflonk; små figurer och krumelurer, grejs grejs grejs som jag inte vet hur jag skall sortera eller vad jag skall göra med) och kommer ihåg att jag redan skrivit ngt liknande (http://viktorialowenthal.blogspot.com/2008/01/konstiga-leksaker.html) fast jag försökte nog vara snäppet mer diplomatisk (och detta trots att släktingarna här inte fattar jota av vad jag skriver och de svenska släktingarna snällt och lydigt endast köper böcker och dvds, böcker och dvds..Junia och Gala kommer hata mig när de fattar vem som ligger bakom bokberget...) eller nähä, det tyckte ni inte nä kommer jag ihåg nu.

4 år tog det

JAG ÄLSKAR NORRLAND!

Som utlandssvensk är det den enda riktiga semstern jag får; lugn, ro, stillhet, ingenting att göra mer än att fiska och äta fisk. Fast nog har det stressat oss liiite att vi hittills inte fått EN ENDA fisk.
För mycket vatten. För lite vatten. Vad fa-an! Jag drog upp en laxöring när jag var tre, vad har hänt?!
Rogge trodde inte längre att det fanns någon fisk att fiska, ingen förtröstan alls.

Men nu har han fått den, den hans första. Nära två kilo vägde den, enligt Rogge (sitter redan på ljugarbänken, ja ni ser, han anpassar sig så fint!). 800 gram enligt Ove (helt ok, räcker för att han skulle bli mätt och vi andra åt fisken vi fått i nät).

En ny bjudrätt

Jag samlar på bra bjudrätter, ni vet de där rätterna som är superenkla och som blir snygga och verkar lite avancerade utan att vara det.

Senaste absoluta favoriten (ja nu vet ni vad som väntar er gott folk) är Jamie Olivers Gamberettirätt. Superfräsch och god och somrig (eller ja, höstig för er som vill det) och smaskig.
Jamie har mig veterligen inte nått hit ännu fast jag tittar inte så mycket på tv (pallar inte zappa bort allt skit) så det kan vara att jag missat honom, receptet hittade jag i Femina (mer om Femina och deras recept i senare EGET inlägg, OBS! OBS!).

Spaghetti con gamberetti e rucola

• 450 g spaghetti• havssalt och nymalen svartpeppar• olivolja, extra virgin• 2 vitlöksklyftor, skalade och finhackade• 1–2 torkade röda chili, smulade• 400 g skalade räkor eller scampi• 1 litet glas vitt vin• 2 rågade msk tomatpuré (eller 6 mixade soltorkade tomater)• 1 citron (rivet skal och saft)• 2 nävar rucola, grovhackad

Koka spaghettin i en stor kastrull med saltat vatten enligt förpackningens anvisningar. Värm under tiden 3 matskedar fin olivolja i en stor stekpanna och lägg i vitlök och chili. Fräs de skalade räkorna i 1 minut när vitlöken börjar ta färg. Lägg räkorna åt sidan. Tillsätt det vita vinet och tomatpurén och sjud i ett par minuter. När pastan är klar häller du upp den i ett durkslag – spara lite av kokvattnet. Häll pastan i såsen, pressa över citronsaft, tillsätt hälften av rucolan och lite av det sparade kokvattnet (om konsistensen känns för tjock). Smaka av med salt och peppar. lägg i räkorna, strö över rivet citronskal och resten av rucolan.

OBS! Jag hade i 4 vitlökar (nja, jag och jag, jag var inspiratör och projektledare men lade barnen i de mer köksliga momenten, det var i stället mamma/mormor Lena som kockade gott) och hade nog kunnat ha i någon till samt lite mer chili, men det är ju upp till var och en.

Grillsäsongen startar

Nu går vi mot blötare tider vilket innebär att det inte längre kommer att råda eldningsförbud här i Spanien. Jag lärde Ove i Norrland hur man gör Pinnbröd och nu skall han impa på sina älgjaktsvänner. Så lätt och SÅ gott, själv skall jag impa på spanjackasvänner med nybakt bröd på utflykterna i bergen, tjohoo!

Recept

2,5 dl mjöl

1 tesked bakpulver

0,5 tesked salt

1 dl vatten

Blanda alla torra ingredienser och tillsätt vatten. Knåda degen. Om det känns kladdigt ta i mer mjöl. Rulla degen till en lång smalsträng som viras i spiral runt en skalad pinne (man kan baka in korven i detta om man vill). Grädda över glöden tills den är gyllenbrunoch släpper lätt från pinnen.

Ekologiskt till dörren

Efter att jag läst boken What a carve up fick jag allt svårare att äta kyckling, i synnerhet att KÖPA kyllingen var ett problem där den låg i sin lilla plastförpackning. Jag är inte vegeterian men jag blir mer och mer "fair", och jag har svårt att köpa och tillaga vad som helst (inte som då jag var yngre och hoppade av glädje då Ica hade höna för 15 kronor kilot - BJUSCHH!!!).

Att man glömmer ett äpple i någon strandväska och hittar det intakt 3 månader senare känns inte heller helt lustigt.

Här i Barcelona (plus alla byar runt om plus övriga Spanien verkar det som) finns det en fantastisk home delivery av ALLT man kan tänka i fair trade/ekologiskt.

Gå in på: http://delaterra.net/botiga/catalog/

Ha ha HAA

-Vi skall plåga livet ur vår mamma! Nu har jag maginfluensaaaaa!!!!!!

Jag är inte bara mamma jag är konstnär också

Jag har blivit kärring

Jag har ALDRIG bangat ett bad. Men nu har jag gått och blivit kärring och jag kom fan inte i. Det gjorde däremot Rogge och Junia. Hmm..bättring Viktoria!

Så har vi aldrig sett dem..

Jag var så liten när mina föräldrar skildes så jag har, till skillnad från mina äldre syskon, inga minnen av dem tillsammans.

Då våra kära Bombom 97 år gammal slängde in handduken hade vi liten mottagning (tja, om man nu kan kalla det så när det bara var vi nämsta familj, Bombom hade inte så mycket kompisar kvar) och hur det nu kom sig så dök pappa upp solokvist och om man hade velat hade man kunnat låtsas att ja, så här är det.

Tro nu inte att jag har någon längtan att det skulle vara så som det ser ut att vara på bilden för jag känner dem ganska bra båda två och önskar dem allt gott - på varsitt håll med respektive eller utan respektive men tillsammans..njae kanske nog faktiskt inte.

Och visst, vad tycker vi om Sterling????!!!

Tycker du att 12 timmars försening är roligt och att det är ok att ingen ringer och meddelar detta samt att man får 100 DKK att spendera under dessa 12 timmar och att det är riktigt störtkul att ingen frågar om de skall betala brobizzz som man ju redan betalt en gång samt svindyr parkering samt tåg och taxi tillbaka till Kastrup senare på kvällen etc etc.

Jamen åk då med Sterling.

Stackars lilla mormor och lilla Junia som skulle ut på äventyr, själva, till vår lilla by i Spanien. Klockan 3 på natten kom de fram.

Kompensation? 2 stycken RETUR-biljetter att förbrukas på ett och samma tillfälle före september 2009.

Ok, bättre än ingenting men är det inte FRÄCKT så säg?? Returbiljetter = man måste själv punga ut med DIT-biljetten så Sterling har inte gett dig jack fucking shit!

Nu är ju jag utlandssvensk, så jag kan ju lätt förbruka dessa biljetter, men Karl-Lars och Ulla, de reser kanske inte så ofta så att de har råd med en utresa samt hotell igen.

Gala gillar att blanda sig med sociteten

Iklädd fin sidendräkt från Tieta Sara (ja just det, hon som bloggade i blindo från Peking).

Vi börjar i Knokke Heist

Om paradgatan i byn heter Lippenslaan och du skall på bröllop till en av dina gamla polare som heter Lippens, ja då kan man ju få en aning om vad det är för en brud.

Du säger "Wow! Vilken gigantisk trädgård!" och upptäcker att det bara är förgården..

Prästen heter Pere Alexandre och har inget att säga till om men är glad och håller god min ändå.

En gigantisk fest! Vackrare brud sällan skådad. Fullständigt strålande service. Inte ett enda tråkigt tal.

Tyvärr var verkligheten för mig en helt annan nu och då. Då, det var i maj då jag köpte min klänning, och tänkte att siste augusti, då är Gala 7 månader så då har jag gått ner det mesta och det har varit sommar i typ 4 månader så jag är brun och fin.
Sanningen - en annan. En och en halv månad i Sverige för en utlandssvensk, dessutom en fd gravid, ammande sådan, innebär en himla massa ackumulerade cravings, middagar, trevligt trevligt jamsy jum jum!!!!!
Så på festen så var: Klänningen fortfarande jättefin, jag fet och blek. I sammanfattning. Men glad!

På bilden inte brud och brudgum utan brud och vår gamle kursare, vi som tillsammans gjorde examensarbete på vår master i dokumentärfilm (REAL, en 24 timmars studie om plaza Real i Barcelona).

Sommaren i oordning

Nu skall här uppdateras! Inte i ordning och ibland helt irrelevant information om vårt liv men det kan ibland hänga samman med att det är något foto jag gillar eller en anekdot som är roligare i tal än i skrift.

Äsch, det det hänger på är att jag är helt förvirrad, inte sovit på såååå länge, ammas sönder, skrik, kaos och tandagnisslan. Och däremellan vill jag ju ha roligt och umgås och KAN inte ligga i sängen och dra mig och jag VILL ju vara med på allt etc etc. Och så blev jag helt bloggad, dvs, gick in i bloggstatus 0, blogg i huvudet, roliga analyser och jämförelser och DET HÄR måste jag bara skriva ner på bloggen men så har jag guldfiskminne och kommer inte ens ihåg lagom till att hinna öppna datorn. och då är det bara att gilla läget som man nu ska göra i Sverige. 9 000 000 kan inte ha fel, man gillar läget.

Hurra!!

Idag har jag ÄNTLIGEN packat upp våra väskor!!!

Jag blev Juniabefriad av trillingarnas mormor (Junias kompisar från dagis och tillika grannar) som inte tycker att det är någon större skillnad med en unge till. För mig är det som Stockolm och Calcutta skillnaden mellan en Junia eller ingen Junia.

Och de feta maskarna som invaderat ett skafferi är nu ihjälgasade, tur att man har sånt i blodet så att man kallsinnigt kan gasa allt man anser icke önskvärt.

Och vattenläckan som gör att det droppar (tja, mer än droppar men fortfarande inte rinner, vad skulle det kunna tänkas heta på schwenska?) har nu ANTAGLIGEN lokaliserats till vår toalettcistern, efter att de huggit upp halva väggen samt grannen ovans golv.

Välkommen till verkligheten kära Viktoria, välkommen.

Tvåbarnschock-ock-ock-ock-ock

Kan inte säga det bättre än så.

Sverigeanalyser? Bättre vs sämre? Trafik?

Njae...ge mig snarare en överlevnadsstrategi, annars lär det inte bli vare sig analyser eller annat.

Bättre helt enkelt

Inte nog med att Barca är bättre i fotboll än MFF (ja tyvärr inte SÅ mycket bättre som man hade kunnat önska) utan vi har väldigt mycket bättre väder också. VÄLDIGT mycket bättre.