Djuren på vår gård
En av de första böckerna Junia fick var den klassiska "Djuren på vår bondgård" fast i katalansk tappning.Vi skrattade så vi skrek åt vilka djur som ansågs viktiga, tydligen är det inte universellt viktigt att kossan säger muu och katten säger miauu... OSTRA - ett ostron!! vad i helskotta säger ostronet??? vi må säga scchhlurp men ostronet?? och sedan åsnan...jag läste innantill för ovanför åsnans huvud stod det IHA IHA...jag frågade runt - hur låter åsnan??!! och skrattade så jag kissade på mig i alla otroligt engagerade åsneljud jag fick.Idag kom Junia hem från sin första utflykt med dagis, de har varit på en granja (bondgård) och det enda jag får ur henne är detta IIIHHHAA IIIHHHHAAA
Time to realize, min dotter är inte svensk, she´s catalan for God sake - eller
OSTRAS!! som de säger här! Det är i de små detaljerna man upptäcker de stora skillnaderna.
inte muuuu...inte miauuuu...IIIHHHAAA IIIIHHAAAA (eller varför inte ostronets tysssssssstnad)
inte muuuu...inte miauuuu...IIIHHHAAA IIIIHHAAAA (eller varför inte ostronets tysssssssstnad)
1 comentario:
Glöm inte att prägla hajens läte också "dungdungdungdung /rescendo/ dungdung" Man kan lägga till ett hemskt skrik efteråt, så blir bilden mer komplett.
Publicar un comentario