I Aftonbladet den 18/6 har Terri Eriksson skrivit en krönika ang curlingföräldrar men jag tycker hon har fått begreppet helt om bakfoten. Så detta var jag tvungen att skriva till henne och nu väntar jag med spänning; skall hon svara? Svara med att såga mig vid forknölarna offentligt i Aftonbladet? Eller ger jag mig själv här en för stor betydelse? Läser hon överhuvud inkommande mail?
Jag går dock på min nya linje - vara mer diplomatisk - så jag skrev också att jag gillade vad hon skrev o att hon hade helt rätt i bla bla...fast egentligen har jag aldrig läst så mkt alls av henne. Men men, det skadar ju inte att vara vänlig och uppmuntrande.
Jag skrev OBS OBS OBS Bör läsas nedifrån för sedan blev det mer skrivet efter det första mailet!
From: LOWENTHAL,VIKTORIA (A-Iberia,ex1) Sent: 20 June 2007 10:43To: ARVEHEIM,MARI (A-Iberia,ex1)Cc: terrimejl@aftonbladet.se; LOWENTHAL,VIKTORIA (A-Iberia,ex1)Subject: RE: Skäms inte för att du curlar!
Det är inte heller curling för mig, herregud, det är överlevnadsteknik.
En sak är att låta barnen slippa alla konflikter, allt ansvar och aldrig lära sig att reda ut missförstånd (i skolor, med kamrater,lärare, tränare etc.) och ngt helt annat är ju att försöka få vardagslivet att flyta på utan att man dukar under.
Jag kommer ihåg i julas, när Junia hade sin värsta NO-period, det spelade verkligen ingen roll vad jag gjorde, vad jag sade eller hur, allt gick helt åpt skogen. Att gå och handla med henne var en pina, att vara i parken för att leka var att jobba som toppdiplomat i Gaaza, och ja, att bara vara hemma var svårt det med. Jag försökte med allt, roliga saker, finurliga saker, rutiner, gränser, what-ever men inget funkade. Så då satte jag in stora tv-stöten. Från det att vi kom hem till dess att hon skulle bada (att bada funkade nästan alltid, så det blev en kär kvällsritual att vila upp sig lite under) så fick hon titta på tv, och jag försökte tänka att ja, det här med NOOOOOO mama NOOOOOOO kan ju inte vara för evigt. Och det gjorde det ju inte heller.
Så att man emellanåt tar till knep för att inte gå under, det tycker jag INTE ingår i konceptet curling.
Att man vill sina barns bästa, att man vill att de skall ha en stimulerande miljö och att det skall utvecklas och all kapacitet tas till vara, det handlar inte heller för mig om curlande.
Att däremot ta ifrån barn alla de småsvårigheter som livet erbjuder och till stor del innebär, att inte låta barn emellan själva reda ut sina konflikter, att inte låta dem delta i det vardagliga livet med ALLT vad det innebär (små sysslor till små personer, större sysslor till större personer) – vad för slags vuxna skapar det?
Oförmögna att lösa konflikter, oförmögna att tänka kreativt, oförmögna att ge ett handtag eller se var de bäst behövs (t.ex hjälpa gamla farmor med disken efter att man varit där på besök) – det är vad ”curlade” barn blir för mig.
Ha en bra dag
Viktoria
(Terri, du fick vara med här också, i den fortsatta diskussionen. Marie som är med på mailet är också svenska boende i Barcelona och hon har två barn; Max och Elsa).
From: ARVEHEIM,MARI (A-Iberia,ex1) Sent: Wednesday, June 20, 2007 10:20 AMTo: LOWENTHAL,VIKTORIA (A-Iberia,ex1)Subject: RE: Skäms inte för att du curlar!
Jag är nog halv curling för jag kräver en del men så sätter jag oxå barnen framför TVn ibland för att stöka undan I köket I lung och ro…
From: LOWENTHAL,VIKTORIA (A-Iberia,ex1) Sent: 20 June 2007 10:15To: terrimejl@aftonbladet.seCc: ARVEHEIM,MARI (A-Iberia,ex1); viktoria_lowenthal@yahoo.esSubject: Skäms inte för att du curlar!
Hej Terri,
Läser ofta dina krönikor om föräldraskap med stort intresse. Själv bor jag i Barcelona sedan 1998 (numera i en by utanför) och tycker alltid det är kul att jämföra tendenser och trender i barnuppfostran och familjeliv i Spanien // Sverige.
Skriver till dig angående din krönika i Aftonbladet om curlingföräldrar. Vad du skriver om föräldraskap håller jag med om, det vill säga biten att man skall vara engagerad och intresserad och pedagogisk etc.
Men för mig har det du skriver och nämner som curlingföräldrar (och det som gör att 65% gladeligen bekänner sig till den skaran) väldigt lite med det som den danske psykologen Bent Hougaard menar med samma begrepp, och om jag förstått det hela rätt var det han som myntade ordet och därmed torde han vara den som får stå för originalbetydelsen, eller?
Om man inte vill läsa hela boken ”Curling-forældre og Service-børn” så finns det utmärkta utdrag och recensioner på nätet, t.ex. i Svenska Dagbladet
http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_6753516.asp
Ett kort utdrag därifrån: ” Som gulan i ägget, helt skyddade från allt ont. Den uppväxten vill nutidens föräldrar ge sina barn, menar den danske psykologen Bent Hougaard. Curlingföräldrar kallar han oss, (över-)engagerade vuxna som vill göra livet perfekt för våra avkommor – vi lämnar och hämtar och skjutsar och fixar problemen och shoppar leksaker i det oändliga – samtidigt som vi lider av dåligt samvete av att inte räcka till. Men för lite motstånd är inte nyttigt.(....) Efter långa arbetsdagar vill vi bara vara goda föräldrar som gör roliga saker och är snälla mot barnen. För att snabbt få undanstökat disk och matlagning begär vi aldrig att de ska hjälpa till.”
Med vänlig hälsning
Viktoria Löwenthal
Engagerad men krävande mamma (Oh, du skulle se min dotter Junia, 2 år, svabba våra golv!!)
