Morgonnojja
Alla har vi ju våra nojjor. Min är att min mobil som utav en händelse skall råka ringa upp ngn medan jag kör, i synnerhet nu sedan jag hittat en radiokanal som kör gamla låtar och som jag gärna tar hjälp av för att hålla mig vaken då jag kör till jobbet klockan 06.00.
Jag tar gärna ton, högt och ljudligt. Jag sjunger inte dåligt, är inte tondöv eller så. Men vissa låtar kan man bara inte sjunga snyggt till, vet inte om det är alla känslor som låten väcker i en, vilket gör att man skrålar som en brunstig tonåring eller om det är att man har ett helt annat tonläge än sångaren/sångerskan i fråga.
Gör ett försök själva: Sjung med i Laura Branigans The power of love. ”the feeling that I CAN´T GO O-OO-ON is light years away - Jag kommer på mig själv precis DÄR och FY FAN! Jag ylar, skääärande falskt..jag sneglar mot väskan där telefonen ligger..måtte den INTE ha ringt någon, ngn gammal f.d. pojkvän eller så, huga!
Susanne Vega med "Tom`s Diner" går så mkt bättre, det är dessutom en av de få sångerna där jag kan HELA texten utan hittepå-ord så ja, jag känner mig lite tuff där jag sitter i bilkön och sniglar fram i 20 och trutar med munnen och sjunger tuu tuu tuut uu tuu tuu (dansversionen) och sedan rabblar med, flytande (oh ja, man kan ju impa på spanjorer med att kunna en sång på engelska, flytande), jag vevar (nåja, trycker på knappen) till och med ner fönsterrutan lite...
Susanne Vega med "Tom`s Diner" går så mkt bättre, det är dessutom en av de få sångerna där jag kan HELA texten utan hittepå-ord så ja, jag känner mig lite tuff där jag sitter i bilkön och sniglar fram i 20 och trutar med munnen och sjunger tuu tuu tuut uu tuu tuu (dansversionen) och sedan rabblar med, flytande (oh ja, man kan ju impa på spanjorer med att kunna en sång på engelska, flytande), jag vevar (nåja, trycker på knappen) till och med ner fönsterrutan lite...
2 comentarios:
Huuuuuuuuuuuhhhhhhhhhhhhhhhhhhheeeh, samma rädsla som det jag råkade ut för igår morse. Var på gymmet och skulle köpa nytt kort, småpratade liet med receptionisten medan jag rotade efter pengar och grejer, och bestämde vilket kort jag skulle ha. Plötsligt ringde det, men jag sket i att svara. Fixade vidare med mina ärenden, betalade, småpratade vidare sen med receptionisten och någon annan funktionär som dök upp där. När jag gick in i träningshallen fick jag SMS, det var röstmeddelande. Just det, någon hade ju ringt innan. Shit vilket långt samtal de måste ha spelat in. När jag lyssnar efter så tar det först lite tid innan jag fattar vad det är... Det är ju jag!! Lite beskäftigt, men inte otrevligt, småpratande med receptionisten. Värre blir det när mitt ärende är avslutat och han och funktionären börjar prata med varandra. JAg läggermig i!! Tränger mig in i diskussionen! Jaså, har du ny bil, vad kul.Krockat - nähä - hur gick det till??? För min ena telefon hade ringt upp den andra medan jag rotade i botten av gymväskan efter plånboken , så helt ovetande och oskuldsfullt hade jag dokumenterats. Vet inte riktigt hur man skall stava det men, heeuuuuuhhhhhhhhhhh i fallande tonläge, med lite spänd röst, illustrerar i alla fall i mina öron här den otroligt jobbiga känsla som väcktes i mig när jag konfronterades med mitt oförställda vardagsjag.
Och sjunga i egen bil är en mänsklig rättighet. Allra bäst illustreraat i "American beauty", där parets emancipation illustreras av högre och allt intensivare egna sångstunder i bilen.
PS. Viktoria - blir det inte en betraktelse om pretentiösa, ego-centriska och ganska halvtaffliga konstutövare snart? Jag var på fest igår och kom i kontakt med delar av Malmös kultur-pretto-elit och kommenterar gärna. Måste bara ta en valium först för att lugna mina nerver.
Haha, vet inte om jag pallar slå mig i slang med den genren, undvika till var pris tror jag faktiskt är ett bättre koncept för lycka!!!
man blir så JÄKLA irriterad annars, vet du.
Publicar un comentario