Shit

Vi skall åka till Sverige på torsdag och det känns hela tiden som att det är om ett tag. men det är det inte, det är bara tre hela dagar, och dessutom tre hela dagar som inte är som tidigare för nu har jag TVÅ barn som man ska fixa med och packa till och passa tider etc. Så jag kanske skall börja att organisera mig lite nu. Har en del jag måste göra innan jag åker (kort som skall framkallas till Babba, barnens gammelmormor), en del små presenter (detaljer, som man säger här och tar udden av härligheten, sólo un detalle, eh!! det vill säga ngn skitsak - vänta er ingenting, den där tiden när ni fick fina viner och olivoljor och olika ostar det är long gone, jag har nock med att lyckas få med mig alla barn samt mig själv i någorlunda skick).

Hurry hurry! Inte sitta här och blogga/läsa bloggar och njuta segerns sötma (PSOEs, valet i Spanien igår alltså).

Men just idag är jag OVANLIGT trött, Gala förkyld (eget inlägg om tramsmyterna kring amning och småbarn kommer senare), Junia startade kvällen med att kissa i sängen, sedan vaknade hoin vid 2 och sade att det kliade på ryggen, vid 4 ville hon att jag skulle klappa henne i nacken samt få välling, vid 5 ville hon ännu en gång få välling och vid 6 fick hon det slutligen...Och jag visste hela tiden att det inte fanns något bröd till frukosten så då ligger jag och försöker hitta NÅGON motivation för att gå upp över huvud taget...vilket jag inte lyckades med.

SAMT att varje gång som Junia vaknade så vaknade Gala också av hennes monotona gnällröst: Jo vull väääälling mamma...Jo vull väääälling mamma...Jo vull väääälling mamma.....Jo vull väääälling mamma....(vem sade att det var lättare med två barn i stället för ett?).