Sedan -98 bor jag i Catalunya, Spanien (först i Barcelona och senare i liten by uppåt kusten). Bloggar om livet här, om att vara svensk och försöka få till det med barn, familj och jobb, vardagliga krockar med Katalonien och katalanerna men också fler och fler krockar med det där "svenska" som man har med sig i bagaget och som man ibland inte vill eller kan kännas vid.
Med storasyster röjd ur vägen passar jag på att sniffa på Gala ordentligt, annars får man allt ta det lite easy när storasyster är i närheten. Hon är en väldigt snäll storasyster men sin mamma delar hon helst inte! Vad Gala tycker vet jag ännu inte, hon verkar mest nöjd hela tiden de 2 senaste dagarna. Det tackar vi för.
Upplagd av
Viktoria Löwenthal
på
21:24
6 comentarios:
Lik far sin, med söt ändå!!! Det är väl så man brukar säga?
Tack för att man får hänga med i er vardag. Lärt mig ett nytt napp märke och lite annat. Kommer gärna inom och surrar ikapp med dammsugaren.
Ja DET gör du rätt i!! VILKEN GOSBEBIS!! SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ FIIIIIIIN!!!
Längtar ihjäl mig efter min nu...mmmmm...35 dagar kvar idag :-D
/Maria
Karlis: Tack själv, hela min familj är helt förtjusta i dina kommentarer, när du inga skrivit har jag alltid dme att se fram emot!
Selmas mamma: 35 dagar...så länge och ändå så kort. Sedan en helt ny människa hos oss!
Oj, förlåt ska raskt hålla snattran. Ha det gott i Sverige.
nämen det är ju just det du INTE skall göra. snacka om att svenskar har svårt att ta komplimanger...
Vi tycker ju om dina inlägg, och det var väl det jag sade, inte att du skulle hålla snattran.
trams.
Okey'ra! I'm baaack - hög på Raid myrspray och damm (otroligt vad dammiga böcker blir på bara ett år).
Publicar un comentario