Bästa konserten
För många år sedan var jag på konsert i det vackra Palau de la musica i Barcelona.
Uppträdde gjorde Goran Bregovic och hans gigantiska orkester (gosskör, flickkör, trumslagare av alla slag och många många fler). Palau de la musica är en otroligt vacker byggnad i gamla stan i Barcelona och känns aningen "seriös" men det tog Bregovic snabbt slut på. Jag minns att bredvid oss (Emma och mig) satt en ngt stiff katalansk familj, alla klappade i takt och skrek och sjöng med utom de som bara satt raka i ryggen. Tills de inte längre kunde hålla sig de heller. Folk dansade, hoppade över stolarna för att komma närmare scenen...fantastisk stämning.
Herr Bregovic satt och snapsade på scenen och var väl inte helt nykter då konserten närmade sig sitt slut, och i sitt esse som han var lät han sig bli inkallad inte en, inte två, nej det var nog en sju gånger till slut. Den stackars flickkören såg helt färdiga ut, eller ja, det såg faktiskt jäkligt sura ut till slut, antar att de ville hem och sova. Till slut ville publiken också gå hem och sova, mina händre värkte efter allt klappande. Men God vilken konsert, den kommer jag aldrig glömma (i synnerhet inte när till och med Morfar-super-stiff-katalan börjar svänga med käppen och ser ut som att även han skall hoppa över stolarna för att komma närmare Goran & Co.
Tyvärr vill inte precis det klippet som jag gillar bäst (där de sjunger Ederlezi) laddas hem här, så ni får gå till youtube om ni vill höra.
En bra start på helgen; andakt, vackert, pompa och ståt!
Typisk inklappad Bregovic finns också, fast här är de nog inkallade för i alla fall 4 gången för Bregovic verkar vara den ende som vill fortsätta till en början. Cool improvisation.
2 comentarios:
Fint det blev med Gala och Junia i rubriken.
TAck!
Publicar un comentario