Lilla Junia

Mycket snack och lite hockey, det är nog något av det som mest kännetecknar Junia. Eller ännu hellre (shit, jag märker att jag börjar bli ytlänning på riktigt nu, ordspråk och braiga fraser rakt uppåt väggarna emellanåt) stor i orden liten på jorden.

För jo, hon är ju VÄLDIGT tuff hela tiden Junia, utåt sett...men mycket mer än så är det inte, utan fröken är faktiskt en av de mest lättskrämda som går i ett par skor.

Det är mycket nu, det märker jag på kvällarna och nätterna. På eftermiddagen berättar hon olika saker från dagis, att det har pratat om TOMTEN, att tomten kommer på JULAFTON och att han inte heter TOMTEN utan PARE NOEL. Och sedan håller de på att mata "el tió", den älskade katalanska stocken (så att han den 24 december kan bajsa ut julklappar).

Junia berättade igår att hon idag skulle ha med sig CLEMENTIIIIIINAS, eller kanske SUUUC (juice) eller GOOODIS, eller BEEETISAR (spaggetisar) fast där ångrade hon sig, nä, inte bettisar...Om ni undrar varför vissa ord är med stora bokstäver så är det för att Junia pratar så, hon och med henne massa spanska/katalanska barn, det är ngt underligt i deras melodi när de skall berätta så pratar man SÅHÄ-ÄR att man pratar i en rabblande följd och sedan på sista ordet så går man UU-UPP.

Men, tillbaka till temat: Junia berättar glatt om detta som komma skall, tomtar och tió och kungarna (de tre vise männen, som firas väldigt stort i Spanien och är den dag då många barn får sina RIKTIGA julklappar och därmed skjuter upp julrean till efter den 6 januari) men sedan hoppar hon högt vid minsta okänt ljud här hemma och rusar till soffan och gömmer sig - Tomten? Kommer tomten mamma???? Och så ylar hon av olika mardrömmar och säger No no, els reys NOO (inte kungarna!!!) och bla bla stön och stånk och noooo no no vill inte tió!!! Inte lätt att sova i vår säng för Rogge, jag med graviditetsmardrömmar och hon med alla dessa olika hotbilder i form av stubbar, vita skägg och kungaprakt.