Rektikt rektikt ful

Ja så här i väntans tider går man ju och inbillar sig en massa. När jag var gravid med Junia inbillade jag mig ingenting, hade massa saker att göra och fixa in i det sista och kände inte av ngn förlossning förrän vattnet gick, då hade jag efter att ha jobbat hela dagen opch kvällen satt punkt för en artikel som jag var tvungen att skriva klart och gick och lade mig sent, vid fyra gick vattnet.

Vad jag minns klart är att jag tänkte: Asch, var det därför jag var så satikens ful idag!?

För jo, alla som har en "dagen före mens-dag" vet vad jag talar om. Hur man än gör så är man riktigt jäkla ful, hormonful. Och ja, nu är jag nästan fanatiskt besatt varje morgon, en check i spegeln och och och...nej, pjuh, det blir inga barn i dag heller! Fast det kanske blir annorlunda denna gång, det kan man ju inte veta. Fast jag har ju gillat det här med logik, och i synnerhet då min egen logik som jag tycker håller i alla väder, och det ÄR ju logiskt att tro att man är alldeles störtfylld av explosiva hormoner strax innan man skall föda, eller? En total-PMS fast for real!