Kungarna kommer med kejsarsnitt

Eller ja, det kan ju jag önska.

Just nu känns allt lite väl "in the air".

Den 31 gjordes ju röntgen av mitt bäcken. Då ingen läkare fanns på plats fick jag inte reda på ngt, försökte pumpa röntgenskötaren men han sade bara att nä, det behövdes tabeller för att räkna ut det men vad han kunde se var bebin i alla fall fixerad och klar så jag skulle inte oroa mig, det skulle nog gå bra.

Fixerad och klar? Jag trodde att jag var där av just den anledningen, att den INTE är i NÄRHETEN av att fixeras. Ena sekunden har jag en rumpa upp i lungan, nästa ett huvud vid midjan, ut åt höger någonstnas. Och så ett TJONG och magen är som en stor spets och sedan har jag plötsligt ingen koll alls. Fixerad? Eat my shit.

Och vad då inte vara orolig. Ska jag råka ut för naturlig födsel nu helt plötsligt, när jag varit helt inställd på snitt? Då måste jag ju börja träna andning nu! Jag kommer fan inte ihåg ett jota sedan sist!!! Någon som har en bra snabbandningskurs? Lite dykövningar?

Har inte tid med min läkare förrän den 10onde och skulle det då INTE luta åt snitt, då får jag faktiskt lite smått andningspanik. Och sprickpanik. Och forcepspanik. I synnerhet forcepspanik (jodå, det används här, tro inte annat). Och mina tre små hemorojdisar kan genast se sig glatt ackompanjerade av ett dussin kompisar. SOCORRO (vilket betyder HJÄLP men som faktsikt fanns med på en lista på registrerade förnamn i Sverige)!

Och så, tilläggningsvis, en massa andra paniker (listan kan göras så lång så lång pch nej, ingen behöver komma med lugnande ord eller annat, paniken är ett faktum och jag är inte intresserad av andra lugnande ord än Kejsarsnitt my darling, det blir kejsarsnitt).

Tänk vad annorlunda allt är denna gång. Sist var jag så inställd på vanlig födsel och var helt tiltad sedan min läkare sagt att det lutade åt snitt. Kanske var det efter att jag såg en bild på denne forceps som allt ändrade sig. Grotesk.