Downshifta

Läser Terris senaste krönika i aftonbladet och inser att JA! Jag är inne och värd all respekt!

Jag har downshiftat, utan att veta att det fanns ett ord för det, utan att veta att jag var inne.

Med mina spanska 16 mammalediga veckor ending har jag nu åter inkorporerat mig i arbetslivet. Fast tack och lov har jag lite semester att ta ut, så långt är arbetslivet med en 4 månaders bebis drägligt.

Och sedan, ja då har jag faktiskt sagt upp mig. Därför har bloggen legat nere. Att säga att man säger upp sig tar ju inte så lång tid. Men förarbetet, att fixa och kolla och se till att eller snarare hur man kan hålla båten flytande ett tag (vi har ju inte så många förmåner som i Sverige och min man är inte så rik som jag hade önskat) ja det har tagit tid och mer än det ENERGI i anspråk.

Så nu står jag på stadiga ben i en rätt skruttig ekonomi men är fruktansvärt nöjd att kunna gå omkring, slänga med håret och säga att "nä vet du vi har ju gjort lite downshifting vet du!". Coolt.

Tur att vi har lite Cava kvar i kylen från The good old days!