22 nov 2007

La Veronica



Mitt stamhak under många herrans år var pizzerian La Veronica på Plaza del Tripi eller Plaza George Orwell som det officiellt heter (ni som kan utröna ngt från Tripi kan ju spekulera om varför det kan komma att kallas så...).


Jag har då jag varit på andra sidan av la Rambla, på "nya" (ja ni vet hur det är, det som inte fanns när man själv "fanns" det kallar man nytt, om det sedan har 20 år på nacken spelar liksom mindre roll. När jag drog runt i Raval-kvarteren var Rambla Raval en stor underlig övergiven byggarbetsplats, som man korsade för att ta sig till ständigt öppna haket Aurora) Rambla Raval sett att det öppnat en ny La Veronica där, med exakt samma utseende som "min" La Veronica. Så när jag nu hade israeliskt besök som bodde på hotellet intill hade jag ju verkligen en anledning att checka in detta place och se om pizzorna håller samma höga standard som tidigare.


Det gör det, med råge, men tyvärr så ingick tydligen den drygaste av dumdryga kypare tydligen i det nya Veronicapaketet. Han började jobba i slutet av min tid i barrio gotic och var så cool så man dröp av på mitten.


Igår frågade jag honom om inte Junia kunde få lite pasta, bara så rakt upp och ner.


-Det har vi inte.
-Jamen ni har ju pastasallad, kan man inte peta ut 4 pastisar från den?
-Nej.
-Nähä. Ok. men skulle du då kanske kunna göra en lite mindre portion, jag menar, klockan är mycket och hon har redan ätit, hon vill bara ha lite pica pica för att känna sig "med".
-Nä, vi gör som regel inte annat än det som står på menyn.
-Öh..(alltså för mig var det här helt otippat, jag är van vid fullständig flexibilitet vad gäller just barn och vad man kan hitta på till dem, dryga kypare växer på träd i Barcelona men vad fan, SÅ HÄR DRYG?!).


Hoppades in i det sista att han skulle ta sitt förnuft till fånga och komma ut med en liten portion, men ack vad jag bedrog mig.

Vi hämnades genom att ta extra underlägg i papp, en hel bunte, som Junia kunde sitta och rita på (vi satt lägligt precis bredvid deras förvaringsbord).

Så: Undvik kyparen med uppknäppt skjorta som visar hårig bringa, lite stubbigt hår och ngt längre än gängse katalan.
Beställ olika pizzor så att ni kan dela sinsemellan (det är inga vanliga juggepizzor, utan lite annorlunda) varav en MÅSTE vara pizza La Veronica själv, med äpple och gorgonzola.


Be sedan om deras aceite picante (deras hottade olja - obs! viktigt, för annars är det inte the same, och det blir så RUSKIGT gott om ni gör så. ) och svartpeppar och lyckan är fullkomlig.

Rambla de Raval, 2-4
Metro: L3 Liceu, L2 Sant Antoni

7 comentarios:

Anónimo dijo...

Åhhhh, jag vill oxå äta La Veronica, jag kan fortfarande känna exakt hur den smakar med alla tillbehör...,,,mmmmmm

Puss/Emma

Viktoria Löwenthal dijo...

Mmmmmm, och deras rucolasallad med goooooda dressingen och deras sunkiga rödvin som man om man behövde kunde bli pissed pissed på!

Anónimo dijo...

Tack för tippset, det ligger om hörnet där vi bor. Hade ingen aning om att de hade sååå god mat. Helena

Viktoria Löwenthal dijo...

VA? Känner du´int etill Veronica? Ja då e det bara att stapla dit!
vegetarisk med extra alcaparras (hmm...hjärnsläpp, vad heter de, de små filurerna?)
är också väldigt god. men glöm inte oljan bara!

Viktoria Löwenthal dijo...

VA? Känner du´int etill Veronica? Ja då e det bara att stapla dit!
vegetarisk med extra alcaparras (hmm...hjärnsläpp, vad heter de, de små filurerna?)
är också väldigt god. men glöm inte oljan bara!

Viktoria Löwenthal dijo...

VA? Känner du´int etill Veronica? Ja då e det bara att stapla dit!
vegetarisk med extra alcaparras (hmm...hjärnsläpp, vad heter de, de små filurerna?)
är också väldigt god. men glöm inte oljan bara!

Viktoria Löwenthal dijo...

shit vad jag blev babblig då! inte meningen alls...