Jag minns (med en rysning) svensk sjukvård

Junia var väl runt 9 månader, det var kallt och blåsigt vinter-Sverige och hennes hosta blev värre och värre. En dag blev jag till slut orolig och beslöt att gå till doktorn. Efter att inte ha bott i Sverige på några år är man ju lite lost i systemet, hade inget bra telefonnummer tat ringa så jag traskade bort till vad jag visste var ett BVC, tänkte att där borde de väl ta om hand svenska barn och deras diverse åkommor. Satt ett tag och väntade och fick sedan komma in till en snäll BVC-tant. Vi skrev in en massa uppgifter och så frågade hon till slut vad vi ville.


-Jo jag är lite orolig för Junias hosta, den låter lite obehagligt, i synnerhet nattetid.
-Men OJ, hu hu, då får ni inte gå hit, då skall ni gå till vårdcentralen, hit går man inte om man är SJUK!!!! Hon nästan motade ut oss och såg alldeles förskräckt ut och jag kände mig som den dummaste av de dummaste, hur kunde det vara att jag inte begrep något så enkelt???!!


Vårdcentralen låg lyckligtvis bredvid så vi gick in där och ställde oss i kön till det som det stod reception på. Då det blev vår tur beskrev jag vårt ärende och fick till svar att:
-Dåu skau du rringa hi-it uo biställa ti-id!
-Jamen nu är jag ju här, kan jag inte få beställa tid nu då?
-Näe, duu måsste biställa veia telefåun.
-Ok, så om jag tar upp min mobil och ringer till dig, är det bättre.
-Ja vi haur våura rutiiner.


Ok, jag ringer till damen i kassan, blir satt i telefonkö och kommer så småningom fram och får, av samma dam som tidigare, veta att det INTE finns tid tills om två dagar, trots att jag sade att det var akut. Var det akut akut fick jag gå på något annat ställe och det öppnade först klockan 18 (klockan var nu cirka 15). Klockan 17.45 går jag till det andra stället som har VÄRLDENS KÖ och då det slutligen blir vår tur får vi veta att man skall vänta tills man blir uppropad, i en sal tillsmamans med cirka 100 andra. Var man inte sjuk innan blir man det nu, ett snörvlande och hostande utan dess like, fy!


Cirka 2 timmar senare fick vi komma in till en väldigt snäll doktor som skickade oss direkt till lungröntgen på MAS. Där fick vi vänta lite till och efter att det var klart fick vi åka tillbaka till snälle doktorn med resultatet och sedan ett recept med ventoline. Hela vår dag hade då gått åt till detta och Junia hade skuffats ut och in på olika ställen trots att hon borde vara hemma och nerbäddad.


Igår började Gala uppföra sig underligt, hon grät och var otröstlig och ville inte ha bröstet.

Ringde till vårdcentralen klockan 15.30 och de ursäktade att min ordinarie läkare inte var på plats men gick det bra med doktor Marti eller doktor Gonzalez (båda barnläkare)? Fick en tid till klockan 17.05, öroninflammation fastställdes och efter att ha hämtat ut beska droppar var vi åter här klockan 17.45. Och allt som allt kostade det oss 4.35 euro (en kur antibiotika samt bebisparacetamol).

Besöket hos läkaren är gratis. Alltid. För ung som gammal.

Och jo, jag vet att man av någon anledning ständigt hör att det är den ju i Sverige också men det skulle jag faktsikt kunna säga rakt av att det är dikt och förbannad lögn.