Och hon som är till salu

Jag kan tillägga att vi i dag var på 3-årsrevision så ni får fullständigt färska uppgifter om hennes fysik: Hon är CIRKA 1 meter (svårt att mäta då vi, efter att hon under 20 minuter vägrat komma upp ur vagnen där hon satt och tryckte och gav doktorn onda ögat, helt sonika tog och lade henne på britsen med bäbismätstickan, dvs endast upp till 90 cm. Om Junia vrålade? Tja.).

Vad hon väger är också lite vagt, men någonstans mellan 13 och 16 kilo verkar det som, och det på bäbisvågen där vi satte henne och försökte urskilja siffror mellan sparkar och slag. Jättekul. Sedan kom syntestet, vilket vi lade ner redan före men lyckades få till då jag väste fram med trevlig röst: Du får godis om du gör det Junia, mycket, hur mycket du vill, du får välja, det finns inga gränser, säg bara vad du ser där borta så är det över och vi går och handlar!!!!

Att bestiga Mont Everest kändes plötsligt som en baggis jämfört med momentet då hon skall gå lite fram och tillbaka. Doktorn förstod också det (TACK och LOV att vi har världens bästa doktor, klok och förstående) så hon sade att det räckte med att Junia gick ner från britsen via en liten trappa själv. Det hörde Junia som PRECIS vart på väg ner så där satt hon, som fastvuxen på britsen. Då var mitt tålamod slut (och vet ni hur VARMT det blir att ha bäbis i sjal en dag som denna, cirka 22 grader och för mycket kläder på mig?!). Jag stegade ilsket ut från rummet och sade: Då kan ju du stanna här, ADJÖ! Varpå vi båda fick se att Junia är bra på att hoppa från höga höjder. Så vi fick, till slut, godkänt på 3-årskoll och slipper komma tillbaka.