Tänk att hon sover nu, ungen!
la 
Det tog en och en halv månad att få Gala att sova mer eller mindre hela natten själv. Det var Rogge som till slut tog och lade in en sista växel innan vi skrotade oss alla för gott. Han har gått in till henne fyrtio gånger per natt, schyschat, vyschat, gastat (jo för all del, man har ju sina gränser) och gråtit TYYYYYYSTTT FÖÖÖÖR FAAAAANNNNNN men se, nu är det i princip (ja jag säger inte att det är 100% om utifall att någon illvillig sömngud hör och vill straffa genom att ge oss mer av den eländiga varan vi redan haft så det räcker av) klarrrt.
Men se så bestämd hon ser ut, hon som fick kaxiga Montse (dagisfröken) att frångå alla lagar och regler som gäller ALLA dagisbarn UTAN undantag. Ja för utom för Gala då. Jag tänker ALDRIG berätta för dem vad Gala betyder på svenska, då måste de tro att jag är komplett helt jäkla rudis. Fast hon heter Livia också, kanske dags att kalla henne det!
Men se så bestämd hon ser ut, hon som fick kaxiga Montse (dagisfröken) att frångå alla lagar och regler som gäller ALLA dagisbarn UTAN undantag. Ja för utom för Gala då. Jag tänker ALDRIG berätta för dem vad Gala betyder på svenska, då måste de tro att jag är komplett helt jäkla rudis. Fast hon heter Livia också, kanske dags att kalla henne det!
2 comentarios:
Visst är han värd sin vikt i Non-Stop karameller?
Självklart!! Och vad är jag värd då, som tog det första ett och ett halvt året, och som gjort att han i alla fall har både minne och lynne kvar medan jag vacklar på gränsen till nervsammanbrott och ständigt har en teori om att Guantanamo hade varit som ett spa i jämförelse?
Kanske lite marsipan från anton berg?
Publicar un comentario