Ra och Boquerian

Mitt gamla "hål i väggen" växer och växer, jag minns öppningsdagen för en 11 år sedan; 4 bord, en liiiiten terrass och en av socialstyrelsen icke godkänd toalett, bästa läge vid en stor parkeringsplats bakom Boquerian (marknaden mitt i Barcelona, på Ramblan). Nästan alla som besökt mig har någon gång fått med ett besök på Ra och självklart även min gamla mormor! Maten var som oftast urgod, alternativ, smarrig och ok pris (runt 11 euro för förrätt, varmrätt samt dryck och dessert).

Innan dess vandrade vi runt inne i Boquerian och beundrade de många vackra stånden, det härliga urvalet samt de underbara priserna. Minns då vi flyttade ifrån Barcelona och därmed mitt favoritveckohandlingsställe, jag lovade dyrt och heligt att åka ner med bilen en gång i veckan för att bunkra...ja det gjorde jag JÄTTEMÅNGA gånger.

Pallar inte tempot - en 84-åring i gänget

Baba (alltså min mormor) och mamma/mormor Lena är här på besök. Hade jag trott att det p.g.a. Babas ålder av 84 år skulle bli lugnt och kanske rent av lite sömnigt så misstog jag mig rejält. Vi roar oss kungligt, äter som gudar (lammsadel i ugn med små goda gyllenbruna ungsbakade nypotatisar, vegetarisk lasagne med spenat, mangold, lök, grön paprika samt päronbechamel, sjötungefileer med färsk sparris och nypotatis m.m...), dricker som (ja nä, jag höll på att skriva som små svin men det var inte alls det jag skulle skriva) de bästa sommeliers och livet kunde inte vara bättre. Solen skiner från en klarblå himmel och Baba rullar ner byxorna till knäna då hon sitter på min terrass (insynskyddad..njae. Däremot inga bilder här på bloggen av diskretionsskäl).

Hade hon stannat en vecka till hade jag haft rutorna putsade, jag lovar, hon sitter inte still en sekund och ALLT ser hon - inte en grej undgår henne. Och jag som trodde jag fått detta allseende efter ett antal år tillsammans med labila styvmödrar som man ständigt var tvungen att vara steget före för att överleva - och så visar det sig att det är ett i rakt nedstigande led arv från min mormor!

Livet är en fest

Och visst, jag har en dröm att åtminstone en av mina döttrar skall vara med i byns lokala trumslagarorkester!

Drag Noa - på tal om jämlikhet

Drag Noa - kvinnlig Drag Queen under Carnaval Gran Canaria

Ikväll klockan 23.00 börjar årets fest.

Läsning angående Drag Noas deltagande från http://grancanariavimmel.blogspot.com/2008/02/vimmelbilder-frn-drag-queen-galan-2008.html

"Drag Noa - den kvinnliga Drag-artisten! Foto: Ayuntamiento de Las PalmasJa, så här såg hon ut, tjejen som klädde ut sig till tjej på Drag-galan. Ganska kvinnlig, eller hur?Det är svårt att förstå hur Karnevalsledningen tänkte när de gick med på att ha med en kvinna... som klär ut sig till kvinna.Kanariska medier var fulla med debattinlägg dagarna innan Drag-kvällen om att Drag Queen-galan inte är kvinnor, och att det är fel att luckra upp könsrollerna ytterligare i en gala som redan går ut på att luckra upp könsrollerna genom kläderna...Men, men, kanske är det just detta man är ute efter; debatt. För all reklam är ju som bekant god reklam. Och kanske ligger det något vettigt i kontroversen... för Drag Queen tävlingen i Las Palmas handlar ju om så mycket mer än om bara killar som klär ut sig till tjejer. Dräkterna är ju ofta androgyna, nästan "osexuella", och tycks gå ut mer på att chockera och utmana än att få män att se ut som kvinnor.Så kanske var det dags att helt lägga den gamla traditionen åt sidan, och inse att "Drag" numera är något annat än vad det var tänkt från början. Och i ett modernt samhälle så är det kanske helt rätt att kvinnor får vara med... och klä ut sig till kvinnor.Det lustiga är dock att den här dräkten, som tjejen i gruppen Drag Noa bär, är ganska normal och kvinnlig. Och sexig på ett tämligen traditionellt sätt. Mycket mindre flärdfull och utmanande än Drag-killarnas dräkter. Så frågan återstår: Vad försöker Drag Noa och Karnevalsledningen åstadkomma med det här? Vad är tanken bakom?"

/Björn Ulfsson

Och på Junias skola var temat ojämlikhet...

Vet inte om denna karneval hade passerat en genusgranskning. Eller rättare sagt; jag vet att den inte hade det. Junias klass var sagan om råttan som sopade (finns den i Sverige?). En annan var Peter Pan och Tingeling. En annan Askungen och prinsen. En annan Rödluvan och vargen. Ni skall inte tro att det var blandat och att hälften typ de som ville skulle kunna vara vargar/Peter Pan/Prins/Katt...

Något att ta upp till nästa karneval. Om inte annat blir man kanske lite (ö-)känd.

Och så våra favoritfröknar

Kanske inte så representativa bilder men här har ni i våra favoritfröknar Montse (nedan) och Eva (ovan). Montse är Junias gamla fröken och Galas nuvarande och Eva är Junias nya fröken.

Och den vackraste fisken..

Karneval

Men jag tror fan jag anar en liten flamencodansörska här, kolla med vilken finess hon håller upp dräkten!!!

Bråda dagar så här i februari, två barn somskall ha karnevalskläder och Galas outfit fick var stackars stressad och utsjasad förälder att baxna.

Tänker på när Junia var liten och hur jag svenskt tvärvägrade allt vad som hade med bebisar/småbarn och karneval att göra. Ingen skulle ha fått mig att sätta på Junia ngn slags maskeradklädsel. Men, man vänjer sig och så tar man slutligen skiten dit man kommer, utan att ens reagera (eller tja..jag reagerar väl lite nu men knappast jämförbart med de jordskalv som kom som första-gångs-invandrar-mamma).

Nåja, Gala var nöjd och sprang omkring och dansade och hade sig som aldrig förr. Sitt "dåliga" rykte till trots var hon absolut en av de gladaste och mest partajande ungarna där, medan de små filbunkarna som alltid ser så nöjda ut dag ut och dag in skrek ikapp.

Ha! Vi behöver bara lite mer röjj för att vara nöjda!

Men OJ!!

Deras dansmoooves måste ni ju bara få chansen att njuta av (jo jag vet att utan mig hittar ni ingenting..). Men NU skall jag slänga mig i bingen, dte blev lite långt mellansnack där, sorry. Det är mitt nya jag med en Gala som sover, nu har jag svårt att fokusera. mer om det i morgon (om Gala och sömn och akupunktur och uppskjuten torsdagssession eftersom hon faktiskt SOVER!).

När man tycker synd om sig själv

Filmen Gregorio av Grupo Chaski.

Äntligen ÄNTLIGEN har den kommit upp på youtube, som jag har letat efter originalmusiken. Få filmer får mig att gråta som denna, allt vad den representerar, alla dessa barn som far illa i världen. Jag går in och stoppar om mina två små och tänker varje kväll: Vad vi är lyckligt lottade!

Gå med eller stöd med pengar deras arbete för en bättre värld:

Rädda Barnen

Amnesty International

Plan International

Röda Korset

Läkare utan gränser

Le premier cri

Omelett

Spanien är ju absolut mycket omelett, oftast med potatis men gärna också vanlig eller med ost, och man äter den nerstoppad i en baguette.

Men två omeletter som jag aldrig hade smakat innan jag kom hit var aubergineomelett och kronärtskockomelett.

Auberginomelett kommer jag ihåg att jag tyckte var himmelskt första gången jag åt (och ja, efter det med men just första gången blev jag så paff att det kunde vara SÅ gott) och kronärtskocks med lite vitlök och riven stark ost är riktigt gott det med.

Auberginomeletten är lätt, stek auberginskivor (ganska tunna) i olja och jag brukar sedan köra på med lite vatten så att de blir soggiga. När de är riktigt geggiga så kan man köra ner dem i de vispade äggen, lite salt och svartpeppar och så steka på hög värme.

Detta är mitt bidrag för idag, nu skall jag slänga mig i bingen och läsa klart Denise Mina (den tredje som heter Resolution (Den sista utvägen).

Mina jag

Gjorde ett personlighetstest efter att läst om det på Dinas blogg. Jag tror att de som känner mig väl kan se lite av vad detta test tagit fatsa på, de som känner mig lite grann skulle tycka att testet var helgalet och de som bara träffat mig någon gång skulle antingen hålla med helt eller inte hålla med alls, beroende på vilken Viktoria som var ute och svängde sina lurviga just den dagen då de lärde känna mig. Testresultatet löd:

viktorias personlighetstyp:
Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.

Karriärer som skulle kunna passa viktoria:
Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.

Maskiningenjör? Njae..och kanske inte heller stålarbetare (räknas det om man haft en pojkvän som var svetsare?).

Testet finns att finna på: http://se.41q.com/ (finns på flera olika språk)

Hon kom hon städade hon segrade!!

I morse tyckte jag nästan att Rogge var snygg igen, så där som jag tyckte f.G.

Nu när jag tittade mig i spegeln tyckte jag nästan att JAG var snygg också. De där blemorna som jag antog var någon slags pigmentsförändring (man hör ju så mycket om et) visade sig vara att spegeln bara var solkig och det har älskade underbara senyoreta Grecia tagit hand om nu (jo visst alla ni spansktalande, visst har hon det pampiga förnamnet Grekland!).Hon var själv otroligt stolt över vad hon åstadkommit och jag fick en lång lapp på olika medel och svampar jag skall köpa till nästa gång. Nästa gång...hon vill komma tillbaka!!

Förresten tycker jag att det är lite Beckhamvarning på den fotot. Ja Rogge skulle alltså vara Posh då för David är sällan ute och går med jätte-komma-undan-paparazzis-kliv med barnen. Posh med blicken neråt, ungen som trotsar lite och med nyfikenhet kollar in den ettrige fotografen..

Att få hjälp

Här i Spanien har väldigt många städhjälp, ibland i form av någon stackars förslavad mormor eller farmor och ibland betald. Vår granne, vet inte om jag nämnt dem tidigare, de har 4 barn: en flicka på 5 år och så trillingpojkar på snart 4.

Klockan 6.10 dyker mormor upp med tåget från Barcelona (vi brukade mötas på vägen när jag var höggravid och inte längre kunde ta bilen). Klockan 7 kommer an "röjtant" som ser till att allt det där "dagliga" blir gjort, plocket och allmänstädningen alltså. Klockan 8.30 kommer farmor och hjälper mormor att ta barnen till skolan.

Klockan 11 är mormor själv att handla och fixa kvällsmaten, putsa kristallen eller vad man nu kallar det på svenska samt pyssla och dona.

Klockan 16.45 ses mamman och mormodern på skolan och går gemensamt hem. Mamman går sedan och tränar för att komma hem lagom till att maten står på bordet. Sedan lägger de tillsammans barnen och när de alla sover åker mormor hem, cirka klockan 21.30.

När jag en dag berättade att jag var tvungen att skynda mig hem då avia skulle komma med goda canelonis sade grannmamman: Åh vad jag blir avundsjuk, du har det bra du.

Har hon hål i huvet eller vad?

Today is the first day...

Idag börjar vårt nya liv. Ja som ni såg på fotot av diskbänken såm började vårt nya liv INTE i lördags..

Idag måste jag röja som fan för imorgon kommer TA TAAAAA TA TAAAAA: En dam som skall hjälpa till med städningen!!!

Jo visst, Senyora Grecia kommer att komma tre timmar i veckan och blir betald av snäll avia Rosa som vill hjälpa till att rädda det som räddas kan. Good choice att satsa på oss! Fler som vill? Vill ni ha mitt bankkontonummer?

I morgon kommer Senyora Grecia dock att stanna längre eftersom det är första gången och ja, lägenheten kan nog behöva en första grundgenomgång som kan tänkas ta några timmar. Ser framför mig hur hon efter 20 minuter smyger ut lite diskret för att ringa efter förstärkning; visk visk "ja jo det är riktigt illa, om du kan ta med dig mamma också, och min svägerska, samt min storebror...ja nä, det skall väl räcka, eller för fan, ta med dig lillsyrran också..."

Fler punktinsatser: Måndag eftermiddag kommer avi Joan och tar barnen några timmar och på fredag eftermiddag är det avia Rosas tur. Fantastiskt! Veckan har fått luft och ter sig inte lika kompakt grågeggig som tidigare!

Jag ser ljuset därborta i tunneln, ja, jag ser ljuset!!!

Så här hittar ni mig aldrig hemma

Det absolut bästa med att vara på semester är (förutom alla nya intryck och allt annat som hör resandet till - jag lägger till det med risk för att annars låta som en fullblodsidiot med städmani, vilket jag förvisso kanske är) att man kan strunta så fullständigt i dammråttor och kladdiga bordskanter och smutsiga fönster etc. etc. och det är SÅ skönt. Jag hade som vanligt oturen att vara av ovanligt gott virke så foten som för en vecka sedan såg ut att behöva minst 6 veckors rehab är idag fullständigt läkt. Och nej, det är INTE tur, det är fördjävligt.

För övrigt kan nämnas..

..att ett shitty år tagit ut sin rätt och vi är fullständigt slutkörda, 100% superirriterade, zero tålamod och att rejäla punktinsatser satts in för att rädda det som räddas kan. Efter långt samtal i går kväll kom Rogge och jag fram till att vi skulle göra en extra ansträngning för att inte irritera den andre partnern. Bland det som irriterar mig mest hos Rogge är att han:

1) ALLTID lämnar sin disk vid sidan av diskhon och aldrig sköljer av den. Till detta hör att veta att denna lilla bit diskbänk är den enda vi har att laga mat på/bre mackor på/ställa av saker på vägen till någon annanstans etc. vilket betyder att man blir EXTRA störd om den alltid är belamrad.

2) Har en vana att alltid klä på sig själv och flickorna i vardagsrummet och det som sedan blir över av ratade kläder och t.ex pyjamasar får ofta ligga kvar där de togs av.

Vi pratade om detta igår kväll klockan 23.15 cirka.

Korten tagna klockan 20.00 ikväll.

Suck eller snarare:

FAN JÄKLA HELVETETS MÖG JAG BLIR GAAAALEN!!!!!!!

Men det skulle vi inte ha gjort!!!

GAAAAPAAA STOOORT NU Gala...

Jo det gjorde vi allihopa då vi gick på "typisk engelsk restaurant" och käkade järnet och sedan var vi magsjuka i dagarna tre allihopa (inget allvarligt, bara otroligt spända magar och hääärliga...).

Lite skruvad

Jo men lite skruvad är man nog när man som jag och de flesta i min familj läst för många deckare och sett för många BBC productions typ Midsomer Murders. En vacker snöig park, någon som är ute och går med sin hund och jag väntar spänt på att de skall hojta att det ligger en kropp under trädet, till hälften begravd under snön...