Vuxenpoäng 2

Men visst är det vuxenpoäng på att ha au pair också? Det var ju för fan igår jag själv var det, eller?

Vuxenpoäng 1

När jag var yngre (eller hmpf...tills typ förra året) kunde jag inte förstå varför folk hade så bråttom med att städa ut julen. Det var så mycigt med gran och olika ljusstakar och pynt och grejs. I år kunde jag inte bli gladare än när kungarna (de tre vise männen alltså) passerat så man fick hutta ut och packa ner skiten.

Det bidrog säkert en del att granen vi köpt i år barrade något så förskräckligt (den var ju lite för stor också så man stötte till den var gång man skulle sätta sig vid bordet varpå det dråsade ner cirka ett kilo barr..). Men det var riktigt skönt att få skrubba undan allt, det måste betyda att jag har blivit vuxen på riktigt. Eller jaha, kärring. Då är det skönt att vara kärring.

Lyckad start på 2010

Idag höll jag min första kurs i profylax 2010. 5 par var anmälda så vi var 10 delatagare samt Uby som är föreståndare för Barcelona Well Woman (hon var nyfiken och ville vara med på kursen).

Men jag blir HELT SLUT efter att jag hållt dessa kurser, sitter som en grönsak och kan knappt koncentrera mig mer än 10 sekunder. Blev SÅ sugen på Toast Skagen så jag tog bilen till Carrefour för att få tag på färsk dill. Sen har vi frossat, köpte ett paket med 2 kg färska räkor, ja jisses. Och nya fantastiska favoritvinet Torremoron (Ribera del Duero Reserva från 2005, 9.90 Euro och klart värt 10 euro mer). Och nu skall jag stupa i säng.

Fredagsmys

Det är kul med större barn också. Biten när man börjar bli kompisar och kan bestämma tillsammans, när de ber om konkreta saker som de tycker är mysigt. Jag kommer till exempel ihåg min barndoms avund på familjen bredvid oss. Varje fredag hade de MYSKVÄLL och de åt tacos eller pizza som de tog på hemkörning. Stort. Flickan i familjen hade en egen tuggumihörna där hon fick lämna sina tuggumin. Jag hade dött för att få byta, bli henne. Hon hade flipflops med ränder på sidorna och en äkta cowboyjacka med fransar..

Nåväl. Junia vill ofta ha myskväll på fredagarna och vem är jag att neka henne. Nu valde hon pizza med 4 sorters ostar och en annan stenugnsbakad. Till det drack vi vin och vatten. Och så satt vi, på allmän begäran, framför tv:n i soffan. Mmmmm.

Ibland är dvd:n kung

Framför en film vet man i alla fall var man har dem, man hinner rensa upp, fixa mat och kanske till och med ringa ett samtal..

På en sekund

Junia passade på i ett svagt ögonblick, jag var på telefon med en gravid kvinna som

var intresserad av profylaxkurs och Junia frågar om hon kunde ta lådan med fingerfärg så att hon och Selma kunde måla. Och Gala. 10 minuter senare är detta scenariot ett faktum..10 minuter, fan inte mer.

Strömavbrott

Igår vart det becksvart hela kvällen, därav inga inlägg. Och nu sitter jag på biblan och jobbar, betar av mina mail och är produktiv. Så därav inga inlägg.

Men ett jobbinlägg finns här:

Deshazte de tus miedos - 28 de Enero, 7.30 - 9.00 de la tarde
Una charla gratuita para una vida libre de miedos: Entiende las bases de los miedos, ataques de pánico o ansiedades y conoce un método de alivio rápido y profundo, La Técnica de la Libertad Emocional (EFT).

En Barcelona Well Woman Clinic

Till alla gulliga söta trevliga au pairer som sökt jobb hos oss

Platsen är, om allt går som det skall, tillsatt. Vi fastnade från allra första början för en vars profil stämde och som kändes bra på alla vis. Hon pratar inte skånska men det finns ju kurser i det på internet så det kanske kan rättas till : )

Jag ville bara tacka för alla fina, glada, trevliga och öppna mail som jag fått och jag skulle hemskt gärna anställa er allihop! Lycka till med ert jobbsökeri, jag sparar era mailadresser för eventuellt framtida bruk (eget eller andras) och önskar er allt gott!

Dåligt sammanträffande

När någon dör brukar man här i byn sätta upp en minneslapp med ett kors och lite information om den avlidne. Lapparna sätts upp lite varstans, på anslagstavlor, vid marknaden, utanför kyrkan, och som i detta fall: på ett övergivet hus. Fast där satt ju redan en lapp..om att man inte fick gå in då huset var utrymt och hade något giftigt.

Ser ju lätt ut som att dessa två stackare varit lite oförsiktiga..

Kommer de??

Jorå, de kom! Men efter det blev allt så tumultartat och en sådan glädjeyra så min allt svagare och ledsnare kamera tappade det helt och bilderna blev efter detta helt suddiga, man ser bara olika färger. Till glada, pigga och aktiva barn behöver man hur många megapixel som helst för att det skall bli bra.

Hos farfar Joan och styvfarmor Carme uppe i bergen

Som traditionen bjuder åt vi Tortell de Reys, som en vetekrans med mandelmassa i. Dessutom ligger det en kung och en stenhård gråbrun böna. Den som får kungen är festens kung och den som får bönan skall antingen betala vetekransen eller som vi kör med; diska.

I vanliga fall brukar alltid Elis Carl (från England) få kungen men eftersom han inte var med hade Junia den äran. Och jag fick den mindre äran att få bönan..fast jag slapp diska. Som tur var fanns det en extra krona till Gala, det finns verkligen de som tänker på allt.

Nöjd

Glatt sprang Selma och Junia och samlade upp allt godis som låg slängt i regnsörjan på marken.

Gala undrar..

Först dök det upp en underlig homeless med Parkinson och lämnade klappar på terrassen. Sedan en ovanligt ful stubbe i kartong som sket fler klappar. Och nu detta, kraxande fåglar, trumslagare, högar med klappar och på det tre underliga män i färgglada karosser. Och så kastar de karameller. Inte att undra på att Gala börjar bli fundersam.

De tre vise männen (eller "de magiska kungarna" som det skulle bli i direktöversättning) kommer

Även i år regnade det och var kallt när Reyes kom. För många spanska barn är detta den största dagen av alla under julen, man skickar brev till Reyes och det är de som senare (dagen efter, alltså idag) kommer med paket. Här står Junia och Selma och väntar på att de skall dyka upp..

Rogges väsentligheter

Sitter och skriver svarsmail till olika au pairer när Rogge flikar in: Skriv att vi hejar på Barca.

Mm. Det skall jag absolut göra.

Sundare tider nalkas

De sade igår på nyheterna att spanjorerna bara under julen har gått upp ett och ett halvt kilo. Det är ett medeltal, så det finns de som gått upp mer och de som gått upp mindre, och de som har gått ner rakt av. Gått upp mer ja...jag tillhör nog de som balanserar upp de där som kräkts julmat (Gala?!) eller de som alltid äter mycket men aldrig går upp (Rogge). Jag har nog, precis som när jag roar mig kungligt i Sverige under sommarmånaderna, gått upp ena 3 kilon.

Så nu är det hårdare tag, allt skall rättas till, feta mammor bli smala, oborstade ungar uppfostras och sättas i arbete och det vita brödet skall bort från vårt frukostbord. Då det i princip är det enda brödet vi får tag på här i byn så blir det nu till att baka själva. Junias hårda små nypor klämde fram ett fantastiskt gott 2010-bröd bakat på ekologiskt vetemjöl (Tack Lidl!!!) havregryn, rågsikt samt valnötter (nyttiga fetter eller hur var det?). Och Mercadonas färskjäst samt lite sirap från Sverige.

Och nu skall vi dra till simhallen och flyta lite i barnbassängen, skall prova om man flyter bättre eller sämre med 3 kilos fläsk runt midjan.

Galenpanna

Leken Galenpanna var riktigt rolig. Man skriver en för alla känd figur och sätter i pannan på näste man. Alla har varsin lapp i pannan. Man frågar näste man (inte den som skrev) i jagform om sig själv: Är jag en kvinna? Är jag död? Är jag artist? Så fort man får ett nej går frågan vidare till näste man i tur. Ju mer detaljerade frågorna blir, desto roligare.

Maria var Greta (dottern på snart 2 år), Rogge Adolf Hitler, Dome var Shakira och jag var Marilyn Monroe.

Fina Maria och Fina Dome, Tack för att ni finns!

Även nu tar han det lugnt

Skalman? Skynda långsamt? Allt har sin tid? Trägen vinner?

Ja alltså Rogge, ett kapitel för sig. Enligt tradition skall man ju på tolvslaget äta en vindruva per slag och inet ha några kvar efteråt. Rogge hade 8 kvar när timmen var slagen.

"Men vad då, mitt liv har ju gått bra hittills" var hans enda kommentar. Och så spottade han ut ännu en kärna.

Jag kommer aldrig få se denne man stressa.

Vårt fantastiska dansanta värdpar

Spontandans i köket mellan efterrätt och kaffe, jag intog snabbt roll som fotograf..har svårt att se Rogge lyfta upp mig så där (han har gjort sina små romantiska försök till enlevering men tja...inte nu längre..).