Våldtäkt
När jag bodde i Malmö var jag alltid rädd för att bli våldtagen, jag hade ständigt min superstarka tårgas med mig samt nyckelknippan i handen för att vid eventuellt påhopp försöka mig på ngt avancerat i försvarsteknik. Om jag gick på en gata och det kom en ensam man blev jag så rädd så jag fick andnöd, hjärtat slog som att det skulle sprängas. Men skulle det istället ha varit t.ex. tre killar/män, ja då hade jag inte blivit rädd alls utan kännt mig relativt trygg.
Idag är detta helt förändrat. Gruppvåldtäkter har ökat markant, de som våldtar har inte längre samma profil som tidigare. Ofta hör man om unga gärningsmän, och av en eller annan anledning har de en fullständigt katastrofal attityd till vad kvinnor är och vad man kan göra med dem.
Att idag möte ett killgäng på en öde gata hade fått mig att skita på mig pom jag hade varit ute och svängt mina lurviga i Malmö (jag säger Malmö då det är den bästa Sverige-referensen jag har och då jag alltid ansett Malmö vara värre kriminellt belastat än andra städer. Det är dock helt baserat på min uppfattning och har ingen förankring i någon aktuell statistik.).
I natt blev en tjej utsatt för en fullbordad våldtäkt i centrala Malmö, gärningsmännen var tre killar i 20-årsåldern.
Stackars sate säger jag bara.
Med hopp om en bättre tillämpad lagstiftning.
Lästips: Flickan och skulden av Katarina Wennstrand
Utsatt? Brottsofferjouren
No hay comentarios:
Publicar un comentario