Det finns bästisar och så finns det bästisar. Junia och Selma har känt varandra sedan magen och jag har delat varenda fundering om graviditet och barn och blivande pappor och förlossning etc. etc. med hennes mamma Maria.

Nu är nummer två, om allt går bra, på väg, både här och där. Denna gång med tre månaders mellanrum i stället för 3 veckor men det får väl anses överkomligt. Den här lilla filmen gjorde jag när jag satt och testade funktioner på movie maker, inget som visar att jag gått en mastersutbildning i antropologisk dokumentärfilm men likväl ett sanningsenligt vardagsreportage : )