Söndagsfrid

Jo jag håller lite bloggledigt på helgerna, I know, men om man jobbar så mkt med datorer som jag gör så är det ju inte så att man direkt längtar efter att koppla upp sig när man är ledig. Antar att det är ett sunt tecken, jag är inte addicted, eller hur.

Vi har i övrigt haft en urbra helg, den känns låååång och välplanerad och rik och lugn och lite av varje. I går vart vi nere i Barcelona och slappade med Rogges mamma som bjöd på sina urgoda cannelonis (som hon köper av en tant nere på marknaden - jag har nämligen den otroligt stora turen att ha fått tag på en svärmor som är urusel på såväl matlagning som hushållsarbete - så inga konflikter därutav i alla fall). Efter det åkte vi till IKEA för att köpa en säng till Junia så att vi kan få ut henne ur vår någon gång och förstod redan då vi svängde ut på motorvägen att det skulle bli ett härligt äventyr att dela med cirka 1 miljon andra. Men men, sånt är livet i Barcelona med omnejd en lördag, spelar inte riktigt någon roll vad man tar för sig.

IKEA likt sig, vi fick en säng samt underrede men ingen madrass samt det vid det här laget klassiska svaret att den kommer på onsdag. Vi får väl se hur det blir med den saken, jag får väl ligga på luren.

Man förstod ännu en gång att man aldrig ska gå in i branchen "festivalsarrangör" då regnet som vanlig stod som spön i backen då Barcelonas egen Malmöfestival Mercé pågick som bäst. Vi valde som alltid att strunta i festligheterna, det är bara föööör mycket folk. För roligt för mig helt enkelt, jag är en torris, sorry.

Idag, söndag, började dagen storartat, jag fick sovmorgon TILL KLOCKAN 10!!!! På Junias initiativ gick vi på café Daunis och intog frukost på MÄRK VÄL NI SOLSTINNA SVENSKAR uteserveringen. I t-shirt och shorts. Gooooda bocatas gör de, och ett underbart kaffe, för att inte tala om deras ensaimadas (på bild)..mmmm.

Pepe, Sue och Joel kom förbi och joinade och sedan kom ytterligare ett par som precis fått en bebis (tja, precis och precis, den 3 maj - på min födelsedag). Mamman var som mammor här är mest, gnällig och onöjd och pust och stön och måtte han bli stor och ja gud vilken tur att vi fick en plats på dagis för GUD jag MÅSTE ha lite tid för mig själv och ja stackarn han hann ju bara vara tre dagar på dagis så fick han bronkitis så nu måste han få syrgasmask med astmaspray var 6 timme dygnet runt men ja ja, det var ju lite nervöst...bla bla bla.

Jag har SÅÅÅ lite gemensamt med alla dessa mammor och deras evinnerliga gnäll och önskan om att få barnen ur vägen så att de kan ägna sig åt sig själva.

Men vi fick en skön strandpromenad i alla fall och sedan somnade Junia som en stock och vaknade inte förrän lunchen var klar och Marta kom förbi (min fd:s lillasyster) och sedan så hjälptes vi åt att stryka nyinköpta gardiner och byta ut mattor och montera säng och litet målarbord etc.

Så nu är här jättefint och börjar sakta men säkert likna ett hem (jo, jag fick panik när jag insåg att vi bott här i ett år snart och att allt bara är extremt provisoriskt möblerat, allt hamnade där det hamnade och blev kvar där).

Och ja, annars allt bra och frågar du om mitt diskbråck så kan jag häsla att jag kan lika gärna lägga mig ner och dö, för SATAN vad det gör ONT emellanåt. Nu har de spridigt sig så att det gör ont lite jämlikt på bägge sidor, det känns ju bra, jag menar, i jämställdehetens namn..Och det känns ju viktigt. Och fint.