1 oct 2007

Ska man vara fin


Junia har visat mig att för det goda och vackra i livet är hon beredd att göra vad som helst.

Hon fick ett par skor av pappas fru Elena. Det vackraste en flicka som älskar att dansa med slöjor och kjolar och tyll och volanger kan önska sig.
De är så vackra.
Och stenhårda.
Och omöjliga att få på.

Man får riktigt KLÄMMA på dem, jag svettas blod.

Men Junia sitter där så tappert och säger INTE ETT KNYST.

-Gör de inte ont? frågar jag
-No, inte ont mamma. Fiiina.

Annat var det igår när hon skulle ha ett par mer "riktiga" skor, uj uj uj vilket DRAAAAMA.

De klämde och hon kunde inte ha dem på sig (ett par breda typ converse). Yeah right. Undra hur det gick för Rogge i morse, kan tänka mig att diskussionerna gick heta där hemma..
Personligen tycker jag att Junia har rätt dålig smak.

5 comentarios:

Sara dijo...

Fantastiskt tillägg till Göran Walters Motsatsordbok:

ont <-motsats-> fin

Och faktum är att jag tycker att Junia har en alldeles förträffligt raffinerad smak, med, liksom yours truly, en böjelse för öststatsdefinitionen av "snyggt". Tyvärr har jag just idag inte mina sommarsandaler från Kiev med mig här på jobbet, men till imorgon ska jag få fram en bild på dem.

Viktoria Löwenthal dijo...

ÅÅÅ!! Up to prove! Skicka dem så publiceras de här, har du håriga ben i förlängning så är det ännu bättre.

Anónimo dijo...

Dålig smak!! Ha, ha! Sade hon som gick till Montessori i Falsterbo iförd Gamle-BaBas rosablommiga, vadderade bäddjacka!

Anónimo dijo...

anónimo??? Jag trodde jag var mamma? eller mormor! Kan man få en snabblektion i kommentarskrivning, tack. sa mamma Lena

Viktoria Löwenthal dijo...

Åh den fiiina!!! Gamle-BaBas rosablommiga, vadderade bäddjacka!
Den är vad jag skulle kalla: retrochic! hade jag nog kunnat tänka mig nu också. Och favoriten till; röda kalasbyxor som hängde i rumpan.