Vårt fina pepparkakshus

Och om ni efter detta fattat tycke för Rogge och tycker att han är en SÅ FIN KILLE så skall jag genast påminna er om hans mörkare sidor.

This is what we found one dark December morning:

Och ni skall veta att det ser bra mycket bättre ut på foto än vad det gjorde i verkligheten. Ni ser inte hur urgröpt det var i vart litet nonstophål.

Rogges Femina

Kan kanske finnas vissa problem att förstå Rogges svenska, t.ex reportaget om "En kvina med store hard (lica tre elephants)" ja det kan man ju tolka lite som man vill (för er som har begränsad mental kapacitet att tolka Roggesvenska så säger han "En kvinna med ett stort hjärta (som 3 elefanters)". "Hon oka hard" kanske inte heller är helt lätt..men det betyder att jag går med fasta steg. Och alkalde sayer har inget med Al Quaida att göra, utan självaste borgmästaren är det som pratar om befolkningsproblem i Vilassar.

Vilken fantastisk present

Ibland är själva presentationen än bättre än själva slutresultatet. Rogge knåpade fram en fantastisk framsida av Femina för att illustrera att jag skulle få en prenumeration (hörde i somras att jag var kärring som läste den. ok.). Kan det funka om jag lägger upp en link här?

Nej, det funkade inte.

Vänta skall jag fota det.

Presenter till barn är onödigt

Jag har alltid varit skeptisk till att lägga mycket pengar på små barns leksaker (med små menar jag Gala-liten).

Väldigt få grejer är intressantare än det man har hemma.

T.ex. fick Gala ett "aktivitetsbord" eller vad det nu kan heta men hänger i stället mest här vid datorn, drar ut sladden, suger på locket till en Apiretal (febernedsättande medicin) samt spelar melodier på min mobil. Eller skriker.

Jultomten kommer

Vi har talat mycket om det hör med julklappar, att få det man vill ha och i synnerhet om att INTE få det man vill ha (min specialitet då jag under cirka 15 år varje jul och födelsedag önskade mig en häst). Efter morgonens nissepaket (som inehöll ett halsband och ett diadem) säger Junia: Jag kommer inte att gråta och skrika om jag inte får en prinsesskrona.

VILKEN TUR ändå att tomten visste att hon ville ha just det! Saligheten var fullständig, Junia var stum och oerhört imponerad över tomtens förmåg att fixa precis det HON vill ha.

Tills hon börjar önska sig en häst då, vill säga.

Hur GÖR man??!!

Varje år får man fina julkort, även före photoshops och digitalkamerans tid, med familjen samlad alla och envar på bild. Och inte fan ser/såg de helt nissiga ut!

Efter ett antal (stort antal) mer eller mindre misslyckade bilder där vi ser rent muppiga ut upptäcker jag när det var tre sekunder kvar innan tagning att jag ju sitter och har förklädet på. Efter det var det som att förtrollningen var HELT bruten, alla tittar åt olika håll, gråter och skriker samt även en del smärre rymningsförsök. Helt jäkla omöjligt. Men ni kan ju i alla fall få en aning om hur fina vi var, flickorna i likadana kläder (jo jag vet, det är varning på mig vid det här laget, men jag skyller det som allt annat på sömnbrist) som de fått julklappspengar till av sin gammelmormor Baba och gammelfarmor Roser.

Tusen tack!

Vår caga tio

Traditionen att låta en stubbe bajsa ut julklappar kan ju verka lite underlig för den ovane (läs mer om fenomenet på engelska på wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Ti%C3%B3_de_Nadal)

men vår tio tillhör nog de underligare ändå.

Att Junia över huvud taget väljer att tro på denna underlige typ visar på mycket god vilja från hennes sida. Vi förklarar att han är en ovanligt känslig typ och hon måste lova att inte bli för närgången (han är lite skör). Hon lovar och matar honom med vörtbröd. En som inget lovade var Gala..iklädd Junias balettkjol gick hon gång på gång till attack och till slut hotade Junia med att hon skulle bli utan julklappar om hon inte skärpte till sig. Hjälpte föga..

Själv tycker jag att vår Tio påminner lite om Pippi Långstrump.

Julaftons morgon

Vårt hus är fullständigt invaderat av diverse halvskumma figurer - resultatet av att bo tillsammans flera
kulturer. Under natten har t.ex en tomtenisse kommit och lämnat var sin present till Junia och Gala, någon
annan nisse har pysslat fram apelsiner med nejlikor i och ni med röntgenblick - visst skådar ni rätt - ett
hembakat urgott vörtbröd ligger där i korgen.

Under granen är det fullt av spännande julklappar.

Sicken idyll.

Gala checkar läget

Gala i sin Super Mario Bros-keps som hon fick av nissen



Hm...Monika hävdar att detta skall vara Pippis höst Lilla Gubben. Vi här hemma är rörande överens om att det mest liknar en fet labrador.

Årligt pepparkaksbak med Monkan

Årligt blir ju allt som man gör i alla fall en gång mer än bara ett år.

Att jag svurit heligt att aldrig baka pepparkakor skall ju inte gå ut över Junia (som i och för sig redan fått ett pepparkaksbak med tieta Sara, men det blev ju så äventyrligt så det räknas ju knappt!) så vi får hyra in oss hos någon traditionsglad svensk. Monika är det perfekta offret; utlandssvensk med lust att fira men halvt utflugna barn som känns allt mer catalan för var dag som går (eller njae...kanske inte katalanska..internationella passar nog bättre) och därmed har alltr mindre lust att engagera sig i underliga fornnordiska företeelser (det skrev jag endast för den exotiska touchen).

Go jul

Inte mycket liv i den här bloggen på sistone, fast inte så mycket liv i mig heller om det kan vara till någon tröst (eller i alla fall förklaring). Men trots detta emellanåt eländiga tillstånd så har vi det faktiskt ganska bra och det händer, sägs samt observeras en massa roliga, lustiga, underfundiga och spännande saker. Detta, om vi har tur, samlas i någon liten hjärndel och kommer så att pruttas ut i lagom dos vid senare tillfällen. Tills dess: Lite julfoton till min kära familj i Sverige samt utspridda gudmödrar, vänner samt en del bloggbekanta.

God Jul och Gott Nytt År!

Thank god han inte kom för några veckor sedan...

Fick ett mms idag. På bilden en cirkusvagn.

He´s back, mannen med trikåerna, det slickade håret och mustachen.

Ni som behöver friska upp minnet: http://viktorialowenthal.blogspot.com/2008/06/bitterfittan.html

Vilken tur att han inte kom för typ 3 veckor sedan för då hade jag nog

A) Rymt med cirkusen (och ja, med akrobaten då)

B) Brutit ihop och sedan gått med i någon religös sekt

Nu gör jag (förhoppningsvis men man kan ju aldrig veta) någotdera utan möjligtvis ser jag till att vi (trikåkillen och jag alltså) kan bli kompisar på Facebook och så lever jag ett lagom dubbelliv med honom där.

Jo som sagt

Bara för att få känna sig cool - I feel like Clooney

Jo då, det var bara låddan man fick, inget i den. Och efter att ha sökt på olika forum så ser jag att det skall vara en svensk till å klaga, mina spanska medsystrar är så nöjda så med sin fina presentask;

"...Quedas muy bien si sacas la caja con tus invitados. Con la cafetera tan mona yo al principio la ponía a la hora del café a un lado de la mesa y la gente escogía.También tienen tazas y platos muy monos, aunque yo de eso no he comprado, tengo mis juegos de café.."

Quedas muy bien..ja herre jisses.

Men håll med mig, visst ser det ut som att man skall få den full: http://www.nespresso.com/precom/n_member_es_es.html

What a welcome offer!!!

Wow! Det såg så fint ut på bild, välkomsterbjudandet som hörde till första beställningen av kaffe till vår oerhört fantastiska och efterlängtade Nespressomaskin. En degustaciónlåda (alltså en låda med smakprover) som i vanliga fall kostade 27 euro skulle de ge en i present.

På bilden online var den full, när den kom var den tom. Jag ringde självklart för att påpekade deras misstag men fick då veta att no no, det var bara lådan man fick. Som ni ser så sitter det även en liten "kaffeindikering", precis som i en Alladin-ask, och man skulle ju lätt kunna väganledas att TRO att man skulle få kaffet också. Men som sagt, så var det inte...

Tur att jag beställt 250 kapslar till då...snopet annars.

Men nu skall här drickas GOTT kaffe. Var jag en stugsittare tidigare så vet jag inte VAD som skall locka ut mig nu.

Och vårt väder är bättre än ert

Just nu biter det rejält i kinderna när man går ut, i morse låg temperaturen på 6 grader i flera timmar. Men så kommer solen fram och då så säger det SCHVUNG så blir det varmt och skönt igen. Det är nog solgarantin som gör livet så behagligt här i landet, en, två eller tre gråa dagar gör ingenting för man VET att efter regn kommer solsken.

Va, vad sade ni? Efter regn kommer mer regn? Och mer? Och sedan blir det RIKTIGT grått och jävligt. Ja men det är Sverige det. (Ja jag vet jag är lite störig just nu, det är bara för att jag har så ont i axeln, när man har så ont blir man lite elak emellanåt, sorry).

Stora förhandlingar

Vid detta laget vet nog familjen Selma & Co huruvida de kommer att bo grannar med oss eller inte. De har idag förhandlat fram villkoren för att få hyra och rusta upp ett kråkslott alldeles här intill oss (jo visst, tre gator nedanför!!). Vi håller tummarna för inte kunde vi väl få en bättre julklapp än att få hit vår favoritfamilj!!!

STOPP!

Du publicerar inte den där! Det är du mamma som kallas Snoria. (Jo det är sant, från Viktoria. Lagom kul när man började hänga ute och stötte på storasystrar med koola snygga killkompisar: Det här är min lillasyster Snor. Thanks.)

Spela kula

Vi var väl runt 11 när vi spelade kula som mest. När säsongen var över "for good" så stoppade jag mina kulor i en låda där det låg lite annat smått och gott som jag ville att mina kommande barn skulle få...

Och tänk va! Nu, över 20 år senare, sitter min lilla dotter här, på beachpromenaden i en liten by i Katalonien av alla ställen, och spelar med mina gamla kulor!

Och när vi ändå är igång

(ringde precis och bad Rogge köpa med sig mer Voltarenkräm så jag kan lika väl köra vidare och skriva lite till, och dessutom, vem vet, Gala sover ju ÄNTLIGEN bättre nu, någon dag skall jag berätta om helvetet vi gått igenom men just nu är det för TRÅKIGT men alltså: vad jag undrar i mitt stilla sinne är ju huruvida hon sover bättre av egen maskin eller om hon är helt drogad av voltarenångorna...)

Då, när jag var som argast på Rogge, då hotade jag med att lämna ut honom FULLSTÄNDIGT till ofentligheten, jag skulle starta en Roggeblog och jag lovar, jag skulle få tiotusentals läsare och ALLA hade tyckt JÄTTSYND om mig.

Men lyssna på detta: I söndags var det andra advent. I måndags såg jag att vi hade låtit ljusen brinna lite för lite, vi kunde gott ha dem tända lite grann även under vår måndagsfrukost så att dte blir sådär härligt perfekt nedåt. Jag ber Rogge tända dem och gissa, GISSA vilket ljus han tänder. Nummer 4? Noo...då hade det inte varit Rogge. Nummer 3, jo visst. VAD ÄR LOGIKEN???

-Hmm...nej, jag tänder inte ettan och tvåan, för det verkar tråkigt, och att ta det från andra håller verkar uttjatat..ja! Jag vet, jag tänder, typ, BARA trean! Ja!

De där katalanerna

Jo men visst har det hänt en del sedan sist, jag var till exempel närmare än någonsin att ta ut skilsmässa. Vet ni hur det är att vara gift med en katalan? Vet ni hur det är att vara gift med en SNURRIG katalan?? Vet ni hur det är att vara gift med en KOMPLETT GALEN katalan. Strunta i allt ni hört om att män är från Mars och kvinnor från Venus, ROGGE ÄR NÄMLIGEN FRÅN EN HELT ANNAN PLANET!!


Undrade ni om allt snack om knaperi knaperi knus..?


Jo så här var det: Min kära syster Sara kom hit i Krösamajatjänst för att rädda ett gäng urlakade stackare. Med sig hade hon lite specialartilleri i form av pepparkaksdeg, nonstop samt florsocker; här skulle det bakas pepparkakshus!
Hela lördagen och halva söndagen ängnades åt detta nöje och Chaaa CHAAA så stod det färdigt.
På måndag morgon hör jag Junias förvånade röst som utbrister: Pero pero pero...vad har HÄÄÄNT?!
Hon hämtar mig och vad får jag se, jo, ett skruttigt stackars pepparkakshus där mer än hälften av alla nonstopen är uppätna, avslitna från palen med hull och hål. Kvar är endast små nonstopkratrar.


Min hjärna jobbar febrilt, det kan ju inte vara Junia för SÅ bra skådis kan hon omöjligt vara, ungen är ju bara 3 bast och hon lät och såg HELT förvånad. Sara alias Krösamaja lät ju också otänkbart, inte skulle hon ha gjort sig besväret att frakta hit skiten, låta oss se konstverket och sedan nattetid käka upp det. Rogge då? Njae, inte skulle väl han våga ge sig på ett svenskt pepparkakshus, det är ju nästan som när amerikanerna bombar heliga platser i Irak..så illa är det väl ändå inte med hans moral. Gala? Utesluten. ge henne ett år till så är det hon, jag svär, men ännu når hon inte upp.


Och ja, jag var det då inte.


Eftersom det nu bara återstår den som jag brukar skylla på när det blir för underligt (ödlan) så belutar jag att i alla fall fråga Rogge.

Han står i duschen.

-Rogge, har du ätit av pepparkakshuset.
-Ja.
-Öhhhh...va?! Jo alltså, jag sade, har du ätit av pepparkakshuset?
-Ja hur så?
-Eiihhööö...jamen alltså, pepparkakshuset, det där fina som Sara och Juina har gjort, alltså inte pepparkakorna, utan HUSET, H-U-S-E-T.
-Ja, ja jag blev sugen.
-?????????????????????????????????
(Min häpnad var total, trots 7 år med denne man).

-Vad då, fick man inte äta den eller?

Frånvaro

Ni får njuta oss i små doser ett tag till framöver. Anledningen till min frånvaro var att on the top av all misär eller kanske snarare som ett direkt reultat av demsamma (misslyckade inskolningar av diverse barn, misslyckade sovrutiner, tillfälligt misslyckad tomtebolycka samt mycket annat) så pajade min axel, min rygg och halva hjärnan. Axeln är fortfarande väldigt besvärlig och jag hade kunnat skriva ett låååångt inlägg om hur jäkla ONT det gör men eftersom gnälliga bloggar är det tråkigaste som finns så håller jag i stället bara jäkligt låg profil tills inflammationshelvetet gett med sig lite.

Måste gå tillbaka till doktorn och få tyngre grejer men då måste jag också erkänna att jag slängde hennes förra remiss till röntgen i papperskorgen istället för att lämna in den i receptionen. Varför? Tja..dels för att jag är världsbäst på att autodiagnosera mig och inte ansåg att något behövde röntgas, dels har jag ju fått ner morfar Ortopeden som säkert inte heller skulle anse att man behövde röntga och faktiskt så ORKADE jag inte ens tänka på att göra mig omaket att fixa barnvakt, ta mig till sjukhuset, sitta i deras mörka källarvåning (och läsa om andra olustigheter som fanns på samma våningsplan typ obducentinstans etc.) och vänta och vänta.

Bla bla bla. Och i väntan på bättre tider så kan ni få lite julstämning á la Löwenthalskorna.

Förklaring till min frånvaro

Konstigt man är trött?!!!