Kalastabbe

Fotona Junia aldrig bör få se..Fredag natt sov Junia hos avia Rosa i Barcelona.

På lördag förmiddag var vi bjudna på barnkalas i Vilassar. Smarta mamman nämnde SJÄLVKLART inget om denna happening eftersom jag VET att Junia då skulle vilja vara med där också.

Men hennes far nämnde det självklart då han hämtade henne på lördag eftermiddag. Och den skall vara barnpsykolog..ja till andras ungar då.

Så nu har vi korsförhör: Var det roligt, vilka var där, fanns det bocata med nocilla (typ nutella), fick ni tårta. Och jag ljuger så gott det går och försäger mig ibland: Bara tradiga bebisar var där, torra äckliga små fullkornssmörgåsar, tårtan? så äcklig så ingen ville ha den, vi hade det verkligen urtråkigt...selma tyckte det var botten. Öhhh...jo, Selma var där ja..men för att hon var tvungen.

Whitney

Jag har alltid gillat Whitney Houston, så där lite i smyg. Nu med Spotify går hon på högvarv, Junia sjunger redan med och Gala dansar i takt. Vi tittar på youtube på klipp från Bodyguard och jag blir lite tårögd. Rogge ser fundersam ut...är det samma kvinna som jag blev så förälskad i för en sisådär 8 år sedan (eller mer men då var det i smyg i så fall...).

Till min mamma

Text

I believe the children are our future. Teach them well and let them lead the way. Show them all the beauty they possess inside. Give them a sense of pride to make it easier. Let the children's laughter remind us how we used to be. Everybody's searching for a hero. People need someone to look up to. I never found anyone who fulfilled my needs. A lonely place to be and so I learned to depend on me. I decided long ago. Never to walk in anyone's shadows. If I fail, If I succeed. At least I lived as I believed. No matter what they take from me. They can't take away my dignity. Chorus: Because the greatest love of all is happening to me. I've found the greatest love of all inside of me. The greatest love of all is easy to achieve. Learning to love yourself, it is the greatest love of all. I believe the children are our future. Teach them well and let them lead the way. Show them all the beauty they possess inside. Give them a sense of pride to make it easier. Let the children's laughter remind us how we used to be. I decided long ago. Never to walk in anyone's shadows. If I fail, If I succeed. At least I lived as I believed. No matter what they take from me. They can't take away my dignity. Repeat Chorus And if by chance that special place. That you've been dreaming of. Leads you to a lonely place. Find your strength in love

http://upprop.nu/DZRF

Alltså..

Ja fråga inte mig vad det var jag såg i denna bild..

Remember Willy?

Caca is a big part av våra liv här i Spanien.

Jag sitter och frossar i gamla foton som jag trodde jag hade tappat bort men jag är för trött för att dela det med någon samtidigt som jag gärna vill dela det med någon så därav denna offentliga uppvisning av familjealbumet.

IOOOOoo (utrop på skånska)

Här har jag precis blivit gravid, när jag precis hade kommit i form igen efter första graviditeten (kan man ju sägfa så här i efterhand när ingen kommer ihåg annat).

Vårt bröllop

Sitter och kollar gamla bilder och kommer på att det är ganska precis 2 år sedan jag gifte mig med rogge. jag har en fullkomligt ISKALL inställning till bröllop (inte andras, mitt eget), jag är helt otraditionell, oromantisk och har INGA måsten inför sådana tillställningar. Men så här i efterhand så kan jag i alla fall medge att vi hade det rätt nice, fast det har vi ju ofta. jag var höggravid, hade diskbråck och någon slags gravidreumatism (egentligen inte så dramatiskt, bara nerver i kläm men jag fick full förståelse för alla reumatiker), jobbade långa dagar och Junia var härligt 2-års-pain-in-the arse.

Men se vad trevligt det såg ut (mycket tack vara familjen Selma som styrde upp det hela rejält med gåvor på rummet).

Mer Medem

Vad gjorde jag 2007? Hur har jag helt missat att Medem kommit ut med denna?



Och har ni missat att min dator funkar?! Ny hårddisk, nytt allt, som ny. Attans snabbt det går.

Tierra av Medem, nu när vi ändå snackar olycka och film

Not really..

I morse var jag på Baby shower. Inte riktigt min stil. Lätt långt ifrån min stil- Tänker på filmen Junebug och känner mig längre ifrån samförstånd med förespråkare för baby shower än någonsin.

Annars är jag mest trött men har all anledning. Vår familj är inte kaos. Det är far beyond. Inte alltid vare sig roligt eller särskilt balanserat. Så ja, jag är trött och ser fram emot att i alla fall vissa saker skall börja falla på plats. Och det är inte meningen att tala i tungor men när jag har ork kommer väl förklaringar. Eller så får det hamna i någon av de hemliga bloggarna (Vi män som skulle vilja avliva våra gamla tradiga fruar som vore de hundar.com, Vi som inte vet hur man behandlar de nära och kära utan hellre satsar på första bästa.com, Mig slipper du aldrig - vi som känner med Fanny och Alexander.com).

Och så äntligen lite höst

Fast det beror snarare på att timmen är sen (17.30) och solen håller på att gå ner. Mamma och jag sprang efter det att denna bilden togs hem och fixade i ordning Mårten Gås (på ungtupp i och för sig men det var väldigt gott ändå) a la catalana. Till det drack vi ett fantastiskt gott RAIMAT-vin på carbernet sauvingnon, mer info kommer när jag köpt ny flaska (rogge har för en gång skull varit snabb som en vessla).

Mästerkatten i stövlarna

Vi gick och blev ekiperade på Zara. Skofetishisten Gala hittade, självklart, ett par snygga stövlar, storlek 32 (hon har 23) och klampade omkring i dem till alla affärsbiträdens förtjusning.

Söndagsfika hos familjen Selma

Och även där sker visst fikandet utomhus. Oj sorry! Jo men om ni vet hur mycket just jag uppskattar regn och rusk och kallt väder med hög höstluft så måste ni ju förstå att jag lider! Förutom då jag får besök för då är det ju som det sig bör. Man känner rakt av krav på att vädret skall imponera, annars känner vi oss som fejk, som att vi hittat på allt detta snack om hur fantastiskt hör är i Barcelona...

Det är den 14 november

...och lunch intages på terrassen. Ok ok ok, jag skall sluta!!! Men visst ser det HÄRLIGT ut (även om det inte var någon direkt kulinarisk läckerhet på menyn just denna lunch...makaroner och köttbullar från IKEA food.

Det är så förbaskat SOOOLIGT

Kanske inte ett problem svenskar lider av just nu...?

Svårt att förstå

Medan svenskar springer och köper 100W-lampor på ikea så sitter vi på uteterrass och äter tapas och dricker kallt vitt vin och fanta..Tror inte svenskarna förstår hur skönt vi faktiskt har det. Vi hade finbesök och firade första dagen med att hänga runt i Barcelona och göra allt vi ville i den takten vi ville. Här sitter vi på gamla ölhaket Universal Cava i mitt gamla neighbourhood. Junia har huvudet fullt av alla intryck från la rambla..feer, häxor, blodiga huvuden och ruskiga monster...

Änglaspel

Hurra! Jag har kammat hem ett äkta änglaspel (det gamla fina originalet) för 46 kronor på Tradera. Det var riktigt spännande här på morgonkvisten, min dator är som vid det här laget är bekant en hörlig tegelsten från 1980-talet och inet allt för snabb så jag var SÅ nervös att någon skulle buda över mig i sista minuten och att jag segdeg inte skulle hinna. Men det gick bra, wow! Här skall det plingas!

Och nu, gott folk, hoppar jag i bingen för 20.30 är det nya 23.30, för er som inte hakat på trenden ännu.

Att sova - Ett inlägg endast för oss som har barn med extrema sömnsvårigheter

Just nu har jag dels en fantastiskt långsam dator dels en bok som jag måste läsa till imorgon men jag såg kommentar som började med snälla snälla snälla och jag kände så med den personen så jag nästan började gråta och när jag skulle berätta det för rogge så började jag gråta på riktigt (inte mycket men lite halvhackigt kom det allt ut). För GUD att jag vet hur det känns att vara på väg att dö av brist på sömn. Fortfarande känner jag sviterna av det och minns med OBEHAG den gråa geggiga massan som varit mitt liv sedan nästan två år tillbaka.

Men om jag i korta drag skall berätta hur vi till slut gick till väga så bör två stora milstolpar nämnas och det var:

1. Akupunktur av Gala då hon fyllde ett år. Samma dag som hon fick sina första nålar (mitt uppe på hjässan, i handleder samt i fotlederna) sov hon för första gången någorlunda sammanhängande. Med någorlunda sammanhängande menar jag att hon gick från att vakna var tredje till tionde minut till att sova 20.00 till kanske 02.00 och därefter vakna lite sporadiskt 3-4 gånger.
2. Rogges fantastiska insats efter sommaren, från 1 september till cirka mitten av oktober.

Gala har av uppenbara skäl alltid fått sova inne hos oss. Uppenbara på det sätt att man inte orkar springa så mycket som man behövde med henne eftersom hon från sekund ett som hon vaknade GALLSKREK, varje gång. Hon lät alltid som att hon varit övergiven i TIMMAR. Jag kunde stå och titta på henne för att försöka förstå vad det var som hände och hon skrek alltså innan hon ens öppnat ögonen (som i nattskräck, samma känsla, hon har dessutom haft nattskräck efter det). Rogge bestämde i somras att eftersom hon ändå inte sov när hon var med oss i sängen så kunde hon lika gärna sova i sin egen säng och så kanske vi skulle sova liiite bättre den tiden hon inte var vaken (vi sov vid det här laget i olika sängar sedan lååång tid tillbaka, annars hade vi inte levt nu). Han bestämde alltså att även om han skulle behöva springa in och byta napp/blöja/whatsoever tusen gånger så skulle hon ALDRIG få komma upp. Det verkar som att hon alltid vaknade i samband med att hon kissade så han bytte blöja var gång hon hade kissat varpå hon somnade nästan omedelbart (och vårt blöjkonto gick upp i taket). Sedan märkte han ganska snart att hon vissa av gångerna nöjde sig med att han från sitt sovrum ropade SOV GALA, shhhchhhhshhhshshhs.
Och så har han hållt på. Jag och Junia har sovit i andra änden av lägenheten men man hör exakt allting och JÄKLAR i det att han har haft tålamod. Men - det har varit MYCKET lättare för honom än vad det skulle ha varit för mig för Galas bindning till mig är sjukligt mycket starkare. Hon är besatt av att vara nära mig, kontrollera att jag är där etc etc. Därför tror jag att detta var det enda rätta, med mig hade det antagligen gått men kanske tagit dubbelt så lång eller trippel så lång tid.

Konsekvent antar jag att ordet är..det magiska ordet. Fast med lite akupunktur som extra magi i vårt fall.

Snälla snälla snälla - behöver du mer konkreta råd eller har fler frågor, skriv till mig: viktoria_lowenthal@yahoo.es

Hösten är kommen, storm och rusk och sol - vi stannar inne

Tramsiga barn

Vi åkte kurvorna upp till Begues och firade avi (farfar). Våra barn är fortfarande släktens enda barn. De väntar länge med att skaffa barn i Katalonien. Kvinnans frigörelse? Karriär? Ja ni, det enda jag kan säga är att det är lite tråkigt och väääldigt barnfritt många gånger. Så våra får spela pajas för kung och fosterland (vilket de å andra sidan inet har något som helst problem med).

Vackert

Någon har gift sig. Jag är orolig för duvorna (som jag har hört kan dö om de äter riset som sedan kommer att svälla i deras små magar). Fast om man bor i Barcelona skall man avsky duvor, de är liksom en annan sortens än min barndoms tidiga sommarmorgnars hoo hooooare.

Vi vågar

När jag var hemma i Sverige i somras förstod jag att det här med Tacos, det är allvar. Man äter det på en fredag och det finns lagar och regler för hur det skall gå till. Man skall t.ex steka köttfärs och sedan ha i taco-blandning, ingen lök eller tomatkross. Man skall ha någon tomatsås medium eller mild från Old el Taco. Etc.

Vi vågade oss på tacos en helt vanlig lördag. Taco "shellen" var billigare sort och gick sönder. Tabasco istället för tomatchunkchunksås. Ingen yoghurtblandningssås (bara vanlig yoghurt). Hoppas inte Taco-experten mormor Lena såg oss...

Posttrams

Visste ni att om man skickar ett brev i ett litet vanligt kuvert, då kostar det 62 centimos till Sverige (från Spanien). Men, om man vill ha ett lite roligare kuvert, ett fyrkantigt, lite större, eller gör ett själv, då kostar det 1,29 centimos...Även om det bara väger 3 gram.

Scarpetta-dilemma

Eller dilemma och dilemma, dilemmat är nu inget dilemma längre utan snarare ett problem och ett faktum. Fick i min hand två romaner som jag skulle läsa och recensera. Hade precis börjat på Cornwells sista om Kay Scarpetta, den som heter det något ödesdigra "Scarpetta". Som i att det skulle kunna vara den sista..eller?

Nåväl. hade det inte varit för att Book of the dead slutade som den gjorde samt titeln "Scarpetta" så hade jag utan problem lagt undan den här 500-sidorsklumpen och jobbat lite. Men jag KAN inte, den finns ständigt i min närhet och nu komemr jag att kämpa mot klockan, I know. Ett dygn har bara 24 timmar. Har man barn så är de om inte färre så i alla fall mer fyllda av oväntade happenings, något tröttare och går inte att glida på på samma sätt som tidigare då man kunde läsa en hel natt och sedan ta igen sig någon annan gång. Böckerna jag skall läsa är av Andreas Roman, någon som har läst? Ser att han jobbar som speldesigner, det är Rogges drömjobb om han någon gång skall byta jobb eller vill ha ny substans i livet.
Men om jag läser bara lite till i Scarpetta och sedan från och med i morgon tar paus och läser Andreas Roman i stället så kanske det kan funka.
På fotot är det inte Pete Marino utan Andreas Roman, blev medlem i hans fan club på facebook och det är hans profilbild.

Den där tofsen ja...

Vad är det som får den där tofsen att alltid hamna på vissas huvuden? Jag är ny klippt God damn, skulle väl kunna gå utan tofs i alla fall några dagar?! Men nä, jag erkänner, den satt där redan igår kväll.

Nu vaknar naturen..

Ja nu när naturen ändå har sin gilla och i år vanligt sena gång så kan man väl hoppas att mamma skall få vara med och skörda tomaterna som glatt växer på min lilla skrangliga tomatplanta. Denna planta lämnades att dö då vi åkte till Sverige i en och en halv månad, augusti har väl sällan varit så varmt och soligt och torrt. Men i rena rama glädjeruset som utbrast bland mina plantor då vi kom tillbaka och började vattna så hände allt möjligt (rosorna har ALDRIG varit finare än nu, min stackars hortensia got a second life och blommade som attans för att inte tala om mina klematis (om de nu heter så). Vad sade ni, har ni snökaos i Skåne?

Mina aspiranter

Om Rogge (vilket jag inte önskar eller hoppas) skulle dumpa mig så börjar nu listan på de som jag då skulle gifta mig med bli längre och längre. Inbördes ordning varierar lite men just idag tror jag nog att David Bowie version 1972 ligger jäkligt bra till.

Snygg i håret

Idag var jag och provade en ny frisör efter att Lisa tipsat mig om den fantastiska Veronique. Verkligen outstanding nice, i synnerhet Veronique själv, en 100% fantastisk, höggravid och superkreativ kvinna. Lokalen är cool, en liten salong insprängd i ett art gallery i barrio gotic, och de bjuder på marockanskt te och superpersonlig service. Inget snack här om att klippa på ackord, en och en halv timme tog det att klippa av mig de dryga 15 centimetrarna som stört mig en längre tid. Jag ser fortfarande inte ut som Liz Hurley men jag börjar tro att det är av andra orsaker..

Hon pratar engelska, spanska och franska flytande och är utbildad hos Tony& Guy i London.

Kolla in hennes fina websida på: http://www.lepetitsalonbarcelona.com/

Geeeeeeeeeetaaaaaaaaaahhhh

En dag, för några veckor sedan, så kom Galas kompis (Selmas lillasyster) Greta gående precis när Gala tittade ut genom fönstret. Sedan dess måste vi VARJE kväll spana ut och ropa GEEEETAAAAAHHHHHH, uti fall att.

Världens bästa mamma - Uppe med tuppen

Idag skulle Junias klass på utflykt till en skog och pannkakor var beställda. Efter att ha tänkt till så bestämde jag mig på att chansa och gå upp i ottan hellre än att försöka grädda dem när jag är som mest trött, dvs vid denna tid. Den där timmen som man vann den har vi liksom inte absorberat ännu så vi fortsätter att vakna vid klockan 06 (ja inte jag frivilligt då) och har en massa tid på oss till allt möjligt innan Junias skola börjar klockan 09. Jag kände mig otroligt snäll där jag stod i morgonrock i stekoset, världens bästa mamma helt enkelt! Försökte mig på lite bilder där mitt glada morgonhuvud fick vara med men tyvärr blev det censur på dem alla. En sak att vara världens snällaste, helt annat att vara världens snyggaste..

Ett framsteg

Idag fick jag, kors i taket, stanna kvar på Junias balettskola tills det att de hade gått förbi i tåg och gått in i salen. Annars ber hon mig alltid att gå medan de byter om så att hon inte ser mig när hon kommer ut från omklädningsrummet "för annars vill jag bara springa till dig och börjar gråta". Ja hon saknar ju inte självinsikt, den lille kraken!

OH NO!!!

När till och med din dator påminner dig om det...

Så fantatsiskt fult!

Idag när jag hämtade Gala på dagis hade hon fantastiskt fula kläder på sig, fula, små, illasittande och kombinationen - olidlig! Min första tanke var att hon hade kladdat ner sig helt vid maten och att våra byteskläder som vanligt inte var i ordning varpå de fått gräva i någon allmän säck med kvarglömda kläder.

Men nä, det är Rogge som sin vana trogen lyckats gräva djuuuupt in i garderoben och hittat en mischmasch av sådant som är smått/skall kastas/nödfallskläder om tvättmaskinen skulle gå sönder och förbli trasig i två månader. Jag menar . med tanke på MÄNGDEN kläder just Gala har så är det ett under att han inte kunde få till det på annat sätt. Men jag skall ingenting säga, jag lovar. Han tyckte säkert att hon var jättefin. Kom sedan till Junias skola men då var jag i alla fall förberedd...

Bildbevis? njae...tycker synd om de försvarslösa barnen..

Livsfarligt möte

Efter att de har inte bara avskedat 30% av styrkan utan även tagit bort fruktmaskinen med gratis frukt kände jag att det var dags att gå ner och muntra upp mina gamla kollegor på The Office. En flara vin till lunchen under arbetstid, det är spanska takter det!

Skål på er (fast inte ser de ledsna ut alls, trots ingen fri fallfrukt och salaryfreeze..) Monkan och Mari och alla andra där ner på WTC.

La castanyera - "Kastanjetanten"

Jag tycker det är så skönt att bo i en del av världen som har helt flängda traditioner. I stora delar av världen firar man halloween, Katalonien firar kastanjetanten.. Kastanjetanten kommer med rostade varma kastanjer och sedan äter man panallets. Sist jag var på dagis och firade la castanyera med panallets så var det Junias grup som hade gjort dem, då var man stolt mor och åt gärna. I år såg de ovanligt snoriga ut och nja..hade det varit Galas grupp som hade gjort dem hade jag inte ätit om jag så fick betalt men andra ungars panallets lockade inte heller så särskilt. Gala fick nöjd tag på en av de få som hade choklad på sig och matchade snart sin tröja.

Annars tycker jag nog att panallets tillhör det godare godiset de har att erbjuda här, i synnerhet om de är hemgjorda.

Recept (publicerat även förra året)

Per a la massa:
500 g. d'ametlles mòltes (mald mandel)
500 g. de sucre (socker)
150 g. de patates cuites (kokt potatis)
raspadures de llimona (citronskal)

Guarnicions: (dekoration utanpå)

100 g. de pinyons (pinjenötter)

100 g. d'ametlles crues picades (hackad mandel)

100 g. de coco ratllat (kokos)

25 g de cacau en pols (kakao)

2 ous (ägg)

Gör bollar, rulla i ngn av utanpå-ingarna och lägg på smord plåt. In i förvärmd ugn 10-12 minuter.

Papi hänger i taket

Honeycave och Fredrik Karlsson - sicka minnen!!!

Äntligen på youtube

Crosby, Stills & Nash

Inspirerade

Och Junia och Selma var förstås inspirerade och hade dansuppvisning (även om den innebar så många och långa klädbyten att de lite vinstinna föräldrarna i princip gav upp och somnade i soffan..). Annars mycket släng med ben och trippande med armarna som man skall.

Junia lärde även Selma hur en "äkta balettflicka gör när hon sätter sig". Viktigt att kunna.

Att ha en bra kock vid sin sida

Jag hoppas verkligen att alla ni som har en partner som KAN laga mat inser hur LYXIGT det är. Efter baletten hade vi bestämt att käka lunch ihop, Rogge och Dome stod för dagens rätt. Bara att veta att Rogge INTE skulle komma att vara förstekock kändes så skönt och betryggande, inget snack om "experimentos" utan god vällagad mat. Stegen blir liksom lättare, magen knorrar gladare och ja, allmäntillståndet är 100% bättre. Och jo, Rogge är jättebra på annat, bla bla bla.

Tjejerna hade ätit innan baletten och roade sig med att sjunga och dansa till favoritbandet Cantajuegos. Tänk vad vi hånade och tyckte de var vidriga i början..nu skulle jag nästan kunna offra min högra hand för att få se ursprungsartisterna live med Selma och Junia, vilken lycka!!

Sköna söndag

Vi hade en fantastiskt skön söndag. Eftersom jag hade haft kurs hemma på lördagen och barnen inte kom hem förrän vid läggdags så var lägenheten "impecable" d.v.s. fantastiskt ren och städad. Inte ett
måste låg
över oss då vi spatserade bort till familjen selma för morgonfika i solen på deras torg och senare balettundervisning på junias skola. Hela 3 elever från byn har gått vidare till final i stor baletttävling i Sitges som hålls nästa vecka och idag tränade de inför publik. Fantastiskt duktiga var dessa tonårstjejer (hon i gul lite längre klänning är en av junias lärare) och vi lite lätt störda småbarnsmammor satt där med tårar i ögonen.

Så här i förkylningstider

Vi har världens bästa barnläkare. Hennes konstanta råd i (princip) alla lägen är: Vatten och timjan.

Det finns inget så överlägset som timjanavkok vid t.ex ögoninfektion, ibland räcker det med en gångs baddning för att det skall försvinna (även vid riktigt varig infektion). I Spanien är de t.ex väldigt stränga med att barn som bara har lite lite infektion inte får vara på dagis då det smittar väldigt lätt. Vi har hittills undvikit antibiotikadroppar som annars är det brukliga.

Mer om timjan: http://www.epochtimes.se/articles/2008/10/11/15918.html